ÄNTLIGEN

fick Skatan ändan ur vagnen och kraxar iväg några rader på bloggen igen.

Efter flera nätters avsaknad av sömn (RLS) trodde inte Skatan att hon skulle komma iväg norrut till Skogsnuvan, Fisksjön och Jämtland. Men natten innan planerat datum fick hon sova och torsdagen den 2 maj hade hon packat bilen och StinaFina och hon reste norrut.

Enligt GPSen skulle resan ta ca 6 timmar och med pauser kanske sju …

Den tog åtta timmar.

Inte så underligt.

Skatan blir ju tvärtrött nuförtiden och måste slänga sig av vägen och sova i tio minuter för att inte somna vid ratten. Vid första stoppet började det redan. När Skatan sovit ut, gnuggat sömnen ur ögonen, startat motorn och skulle fortsätta norrut tog hon riktning Stockholm men när hon kommit ut på motorvägen igen kom Skatan ihåg.

Hon hade ju redan passeeerat Stockholm.

Nu var hon alltså på väg tillbaka.

Det gällde verkligen att lyssna noga på den nya GPSn för att komma på rätt köl igen. Den hade  förstås protesterat mot färdriktningen men de där protesterna var på engelska  och Skatan hade tyckt att de inte riktigt kunde tas på allvar.

Jo … i alla fall kom hon så småningom fram efter att först ha åkt på kanske Sveriges tråkigaste vägsträcka Uppsala – Sundsvall … en raksträcka och skog, skog, skog … och sedan längs Sveriges kanske vackraste väg från Sundsvall längs Indalsälven mot blånande berg, gröna skogar och grönskande marker förbi Döda fallet mot Fiskjön.

Skogsnuvan tog emot Skatan och StinaFina … som redan från första början älskade Skogsnuvan och kände sig som hemma … med en underbart doftande älggryta med svamp.

Åh, vad härligt att vara där igen.

Skatan som en stock första natten … och StinaFina också som sov den hos Skogsnuvans i hennes säng.

Sedan gick dagarna i ett enda fläng och de fick snabbt sina rutiner.

Morgonrundan blev Badstrandsrundan eller till Götes hus tur och retur + Badstrandsrundan

StinaFina kunde strosa lös redan från första dagen om de bara höll koll vad skogsmaskinerna höll till.

”Folk”, Skogsnuvans vänner,  kom och gick som barn i huset, fikade, snackade en stund och så iväg. På lördagen åkte de först iväg för att städa tillsammans med andra i Håsjögården (Skatan och StinaFina var bara med en liten stund innan de smet hem) och sedan på kvällen skulle Meditationsgruppen komma och det skulle grillas nere vid sjön och  Skogsnuvan skulle trumma på sin trumma och de skulle  titta ut över Fisksjön där delar av isen fortfarande låg kvar och de skulle meditera och Skatan fick vara med.

Det hade varit soligt och fint hela dagen men framåt seneftermiddagen och kvällen drog det ihop sig och … förstås … naturligtviiiis … började det regna lagom till Meditationsgruppen skulle komma.

Bilden har Skogsnuvan fotograferat och Skatan har ”knyckt” den från hennes blogg

Men Skogsnuvan tar det som det är.  Hon bryter inte ihop som Skatan skulle gjort  utan gjorde i ordningen så fint med levande ljus osv  i Strandstugan där de lagom fick rum och där de satt, Skatan med benen i Britts knä …

Skatan och DansBritt i Strandstugan (Skogsnuvans foto)

DansBritt kan ge massage och hela … s k Änglamassage … och när de skulle äta sprang Skogsnuvan som en tätting mellan elden utanför och stugan med  underbart goda kolbullar och grillade korvar … och de åt och pratade och SKRATTADE …

Som de pratade och skrattade …

Innan Datafia, Karin och DansBritt åkte hem framåt senkvällen hade t o m StinaFina fått massage, hundmassage, som DansBritt också behärskar … och njöt och nästan spann som en katt.

Inga kort blev tagna … eller jo … visst fotograferade Skatan med sin iPhone men det blir ju inte lika bra … hon kan inte zooma och hon kan inte alls få till sina bilder som med sin gamla systemkamera som tog slut efter den där fuktiga Thailandsvistelsen en juni. Förresten var hon så upptagen IRL att hon glömde bort att fotografera och t o m ibland hade glömt mobilen i huset.

Men här kommer en radda bilder av inte bästa kvalitet i alla fall (som Skatan lägger in här på bloggen för att ha dem samlade och kvar)  på händelser och ställen som Skatan ändå ”knäppte” och kanske en eller annan bild för mycket också för Skatan har inte riktigt tagit sig tid att redigera. Bilden där Skogsnuvan plötsligt dyker upp i svartvitt är från en tidning som gjorde ett reportage om hennes familj som var tvingade att flytta söderut på grund av arbetsbrist men Skogsnuvan stannade kvar … hon hade jobb. För övrigt är det bilder från sjön, och Götes hus (Göte är Skogsnuvans äldsta bror som kommer hem nu och ska bo kvar som pensionär efter att ha jobbat i Kina länge etcetcetc …)

Detta bildspel kräver JavaScript.

Men som sagt. När Skatan är väldigt upptagen med att leva glömmer hon bort att föreviga det där livet.

Och det är väl som det ska. Man ska ta tillvara på livet utan att hela tiden ha en kameralins mellan det och sig själv.

Eller hur?