… eller Brittsommar som den ju också kallas … fast Birgitta inte har namnsdag förrän om en vecka … , är det här hos oss … och varmt och gott. Passar så bra nu när vi skall ha vår Höstfest i Villa Skogsberg.
Skatan har gjort köttgrytan och skalat potatisen. Förrätten som förutom kräftorna består av en havskräfta och scampi skall ligga portionerad tillsammans med ett gott bröd, det skall G fixa och L (grannarna), har säkert gjort Punchparfaiten färdig också.
Nu skall Skatan bara sova lite ”middag” så att hon inte somnar redan till kaffet …
Ångesten är puts väck och nu vet jag hur jag skall ”mota honom” i grind om han skulle dyka upp igen. Hade bara glömt bort att det inte är så farligt … egentligen. Utan det brukar gå bra genom att bara tala honom lite tillrätta så … ja, då brukar det ordna sig.
Hoppas ni får en lika härlig sensommartidighöstkväll som det kommer att vankas här.
… att hon varit hemma hos sig i Villa Skogsberg i Nyköping ända sen tisdags kväll.
Hon och Mannen och StinaFina.
De har redan gjort sin första Morgonrunda här och hade förstås glömt bort hur det kunde smälla från skjutbanan så här i älgtider … Då hjälper inga ”lugnande droppar” för StinaFina. Panikslagen drar hon hemåt så fort hon kan och kan dra med sig Skatan.
Idag skall Skatan och StinaFina ge sig iväg lite tidigare innan de där jägarna börjar sina mordiska övningar.
De hade uppackning, de hade tvättstugan, de hade högar med post, de hade bibblan … där Skatan hittade en borttappad sko strax utanför, … en högerdoja …
De hade planeringen inför Höstfesten i Villa Skogsberg nu på fredag. Mannen och Skatan skall ju gubevars vara värdar tillsammans med de andra på samma våning. Så hemma hos L o G planerades menyn och inköpslistan över en kopp kaffe med kaka… och ingredienser som sedan inhandlades av Mannen och Skatan.
Idag skall det lagas Höstgryta minsann … (Förrätt blir kräftor … några stycken bara … med dillbröd och ostabit. Efterrätt blir Punchparfait som L skall laga till)
Men festen kommer att få hållas inomhus i samlingslokalen … inte så tokig den heller att vara i … eftersom det blivit alldeles för kallt vid poolen trots infravärme och allt … Skatan har redan letat fram gamla ärvda damastdukar som nu kommer till användning.
– Visst är det trevligare med ”riktiga” doningar?
Och …
igår kunde Skatan också hämta sina nya glasögon … de röda som hon inte kunde låta blir att ta ett kornigt foto av … osminkad och allt … med sömndruckna ögon och allt … trots allt.
Bara så ni får se u n g e f ä r hur de kommer att te sig.
– Häftiga va?
Men bilden gör dom inte riktigt rättvisa ändå. Förgen är knallandes röd … inte som här rödbrun.
Morgonrundan med StinaFina närmar sig … och Skatan … som tillsammans med skatan Elster som också den har satts på plats … skatan Elster alltså … på en spik ovanför sängen … hälsar er en riktigt God Morgon och en riktigt Fin Höstdag idag …
Skatan Elster … här dock inte mot Skatans hemmavägg … varifrån bildbevis kommer senare. Mannen sover och Skatan vill inte störa.
Och livet här hemma går snart vidare 🙂 … i sin vanliga ”gamla” härliga lunk.
… ja kärt barn har många namn … med häftigt färgstarkt hår …
Härligt att vara hemma … som sagt …
De åkte in till Kristianstad och hämtade Ida i skolan, mötte upp med pappa Mathias
Ida, Mathias och Karin
och gick först till torget … för att hitta ingredienser till middagsmaten och sen på café.
Ida skulle gör laga … allas vår älsklingsthairätt ”stekt ris med kyckling” till middag 🙂
Skatan kunde inte heller låta bli att fotografera Bokhandeln med stort B … en sån som är så gott som utrotad och ersatts med Bokia eller någon annan stor kedja. Skatan har handlat här tidigare och vet att i Kristianstads Bokhandel finns ALLT … och finns det inte så fixar man fram det på ett eller annat sätt.
Och så luktar det så gott av ”riktig” bokhandel.
Vid caféet slöt JoJo upp och ja … inte är det ofta som hela familjen S är samlad så här så …
Lyckan var fullständig … för Skatan som äntligen ”landat” .
Skatan, Mannen, StinaFina och Brigitte gick rundan kring Skatans älsklingssjö en sista gång …
Nu skall vi äta rökta foreller och sova och sen …
Schüss Österreich … schüss …
PS Skatan kommer att flaxa in till er alla så fort hon kan, hinner, får möjlighet … Hon vill ju så gärna men här slits det från alla håll och kanter … Vi skall visst få fler gäster till kvällsmaten också , med hund !
Dagen och natten är lika långa detta dygn … eller korta om man så vill.
Nu börjar nedräkningen … tre månader kvar till jul och en enda dag kvar tills i morgon då Skatan och Mannen och StinaFina med välfylld bil tuffar hemåt igen …
Wow … eller Kraxelikraxelikraxkraxkrax … 🙂
Igår var vi i Leoben … Donawitz. Det var dit ovanför i bergen i en liten by, Schardorf, vid foten av Reiting som är lika högt som Kebnekaise (ungefär) , som vi flyttade 1992 och där Mannen skulle bli kvar så länge … och som han inte riktigt ”släppt” ännu …
Mannen skulle till sin ”husögonläkare” och besöka ”kontoret” och träffa gamla arbetskamrater … och vi hängde på.
Och passade på att bjuda Angelica på lunch. Angelica, som letat upp och infångat Skatan åt Skatan.
En lite tilltufsad Skata som inte gör sig så bra på bild.
Näbben pekar i alla fall längtansfullt mot norr … med målet i sikte 🙂
Det känns alltid lite i hjärteroten ändå att se och besöka trakter där man bott och levt, skrattat och gråtit, haft det bra i och längtat hem ifrån.
Detta bildspel kräver JavaScript.
Alldeles snart skall Skatan gå sin näst sista Morgonrunda här i Bad Goisern med StinaFina och se hur många katter hon kan jaga upp, hur många nya bekantskaper vi kommer att träffa … och gamla.
Skål!
Sedan skall Skatan åka en sista gång till Bad Ischl och köpa en hatt !!! … en jättefin filthatt som hon skall ha i höst och vinter … Att den är fin skall ni få se inom kort här på bloggen … 🙂
… och den senaste Hubert von Goisern som fått så bra recensioner här i Österrike och ligger fyra på nå´n lista …
i förra inlägget var renande. Det känns redan mycket bättre.
En del kanske tycker Skatan är bra fräck som nämner namn etc etc i sin klagosång … men Skatan står för vartenda ord hon har skrivit om hon skulle bli ”ställd inför rätta”.
Och Skatans tankar, bloggen, har den funktionen för Skatan.
Också.
Att få älta och ”skriva av” sig i … få feedback och … älta lite till och sedan gå vidare.
Ikväll hoppas Skatan kunna göra några flax in till er också … men just nu står en utflykt till St Gilgen för dörren … så detta är kraxat i all hast.
Förresten är alla mina foton från ALLA hamnar på kryssningen utom Menorca puts väck. Skatan måste ha raderat dom av misstag när hon skulle föra över dom från mobilen till datorn.
Däremot kommer ett bildsvep så småningom från de som finns kvar från Menorca. Deeet lovar Skatan. Och Menorca var just en av de platser förutom Malta som Skatan absolut vill återvända till.
… och HELA denna helvetiska upplevelse hade en enda människa ställt till med: Christa.
Skatan hade inte i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig att det fanns sådana människor som Christa … men född och uppvuxen i samma mylla som Hitler (nu tog hon i Skatan … men kunde inte låta bli ) … och ”vit” i Sydafrika med eget företag i Bed & Breakfast-branschen hade Christa egenskaper och värderingar och … tja … Skatan hade fullt sjå hela veckan att värja sig, säga ifrån, markera tydligt att Skatan verkligen inte var som HON, tyckte och tänkte som hon, att …
Samtidigt skulle de ”samsas” i samma hytt … och
Christa gjorde allt för att missförstå och använde sina djävulusiska maktmedel hela tiden med ett leende på läpparna eller med rynkad oförstående panna när Skatan ”protesterade” . Hon bad till exempel alltid Skatan vänta … hon skulle bara hämta något … och sedan kom hon i sista minuten (och det var inte bara Skatan som fick vänta … hela gruppen som skulle på utflykt eller vårt middagssällskap eller … bara som ett exempel alltså). Hon begärde extra favörer, ockuperade guiderna … klagade på allt och inget, snäste … var otålig och nedvärderande när Skatan inte förstod eller hörde etc etc …
Skatan försökte parera och finna sig så gott hon kunde. När hon försökte förklara och protestera låtsades Christa inte förstå vad hon sa. Och … Skatan ville inte bli öppet osams eftersom de delade hytt som Skatan i och för sig fick lämna tidigt om morgnarna eftersom hon ”rörde störande på sig” … de rastlösa benen alltså som ju bara var ”inbillning” och hysteri … !!! … enligt Christa.
Detta bildspel kräver JavaScript.
Som tur var hade Skatan trevligt middagssällskap för övrigt: Ett par från Bayern, Johanna och Klaus, och ett par från Salzburg, Maria och Reinhard. Efter halva veckan ungefär kom Maria och Skatan lite avsides och hon frågade mig hur jag stod ut.
– Märks det, frågade Skatan då … och Maria skrattade och sa … joo o, du … vi har allt funderat på hur ni hör ihop egentligen. Men nu förstår jag.
Christa upptäckte förstår att Skatan gillade det här middagssällskapet och att vi hade trevligt tillsammans och hon försökte med alla medel hålla oss isär … utom vid middagarna förstås. Som sista dagen till exempel .. så ville hon inte äta lunch på båtdäck med de andra utan i restaurangen. Eftersom Skatan var mer än dödstrött och helt enkelt inte orkade argumentera gick hon med på det … som ett lamm som blev förd till slakt … men sen när Christa vägrade vänta på anvisad samlingsplats när de skulle lämna båten utan Skatan och hon skulle vara för sig själva längst uppe på båtdäck i solen dit Christa släpat upp deras handbagage, Skatans också !!! … och Skatan upptäckt att hon packat ner sitt pass i resväskan som redan var ”på väg” brast det för henne. Hon tog sitt pick och pack och gick ner till de andra efter att ha passerat receptionen och fått veta att passet inte skulle behöva visas upp. EU … vi var ju i ett EU-land.
Efter ett tag kom också Christa lommande …
Skatan har faktiskt inte ord att beskriva hur det verkligen var men hon bröt i alla fall ihop alldeles … helt och hållet … när hon kom ”hem” igen. När spänningen släppt. Till råga på allt hade Brigitte bjudit några vänner över veckoslutet så efter att ha kommit hem klockan 12 på natten till Salzburg var det upp på morgonen och vara social, runda några sjöar, vandra och äta lunch på lokal, äta middag hemma på kvällen … men Skatan bröt upp tidigt och gick och la sig och gick knappast upp ur sängen igår utan låg där bara och grät … hade ont i hela kroppen … ja … var helt ”slagen till slint”.
Hur som helst. Nästa inlägg kanske blir ett bildspel över lite av vad Skatan ändå sett. (Man hade ändrat resrutten så något Pompeiji blev det inte 😦 ) Kameran var hemma men mobilen var med …
Sedan kommer Skatan lägga den här kryssningen bakom sig … och aldrig, aldrig träffa Christa mer … i hela sitt liv.
Skatan tycker också det är mer än underligt att Brigitte skickade på henne en sån vedervärdig person. Det måste hon bara ha vetat om trots att påstår att hon inte kände Christa så väl hon heller. Att det skulle bli så hemskt hade hon aldrig kunnat tro.
– Du är ju en stark person och jag trodde du skulle kunnat värja dig.
Att hela tiden behöva värja sig under en semestertripp är verkligen inte Skatans egen uppfattning om att få en avkopplande trevlig semester …
Jo-o ni … den som lever hon får se … Det visar sig framåt veckan. Skatan har ”ramlat” dit igen … och kommer att göra något som hon e g e n t l i g e n inte vill. Bara för att hon är så himla SNÄLL …
Snäll och snäll … man kan kalla det vad man vill … men… i alla fall … kommer hon ikväll börja en resa som hon egentligen aldrig skulle göra om ifall hon var vid sina sinnens fulla bruk och lite ”sturskare” …
Så här är det …
Mannen och Skatan hade ingen aning om att Brigitte skulle på Medelhavskryssning en vecka under tiden de var här i Bad Goisern. Men en sådan hade hon bokat tillsammans med en väninna från Sydafrika, Christa.
Och ångrat sig så …
Brigitte står mitt uppe i en husförsäljning, hon har redan en köpare, men ändå … Hon är stressad och vill absolut inte resa på den här kryssningen. Och varje dag klagar hon över sitt beslut och vet inte vad hon skall ta sig till.
– Har du ingen som kan ”ta över” din plats?, frågar Mannen
– Jag har frågat Traudl men hon kan inte och … nej.
Ju närmare dagen D de kom ju mer desperat tycktes Brigitte bli och en dag när de var ensamma, Brigitte och Skatan, sa hon att hon hur som helst inte skulle åka. Hon skulle ta ”smällen”. För den var ändå överkomlig.
– Resan är ju jättebillig, 529 Euro för två (cirka 4750 SEK) … 264,5 Euro (2 375 SEK) per man. Så tillkommer utflykter förstås, men de är ju frivilliga och man gör de man vill. Har du varit i Pompeii?
Skatan har inte varit i Pompeii, inte på Menorca, inte på Malta eller Sicilien heller, inte i Marseille eller Avignon … inte …
Men …
Mannens och Skatans resedrömmar har aldrig omfattat kryssningar. De har svårt att tänka sig att besöka platser och göra strandhugg en halvdag här och en halvdag där och för övrigt ”slappa” på en båt.
Men …
Det vaaar verkligen billigt. Och Skatan skulle verkligen hjälpa en vän, Brigitte. OM hon ”ställde upp” …
Men …
Skatan hade egentligen inte råd heller … även om det var ”billigt”
– Jag skall fråga Mannen vad han tycker …
Sedan gick det bara inte att backa.
Brigitte flög upp och kramade om Skatan och tackade henne och sa att så lättad som hon kände sig hade hon inte känt sig i hela sitt liv och …
Det gick inte att backa … inte ens sedan Mannen hade konsulterats och läst på och förstått att resan inte skulle bli sååå ”billig” …
– Det kan väl du bjussa på, tyckte Brigitte … som en för tidig julklapp kanske?
Det visade sig att Christa inte hade valt den billigaste varianten utan plats i ”lyxhytt”, och resan skulle gå på det dubbla + omkostnader : drycker, 8 Euro dricks per dag/person, utflykter à cirka 45 Euro … och nååågra måste man ju göra etc etc …
Brigitte hade inte ens läst igenom pappren ordentligt… och inte Skatan heller för den delen innan hon erbjudit sig att åka med. Med brasklappen att hon skulle höra sig för med Mannen …
Så hon har ingen annan att skylla på.
E g e n t l i g e n
Ikväll startar alltså kryssningsresan med Skatan ombord på först bussen från Salzburg till Genua sedan avfart därifrån på MS Orient Queen till Marseille, Menorca, Tunis, Malta, Sicilien och tillbaka till Genua med utflyktsmål Valetta & Mdina, Marseille, Avignon, Pompeii … redan nämnt … etc etc …
… tillsammans med Christa, en österrikiska som bor i Sydafrika och som Skatan har träffat en enda gång … en elegant dam … blond, har Skatan för sig.
Vad skall hon ha pååå sig? Skatan har ju bara kläder för vistelse i Bad Goisern, enkla … inte ens en baddräkt och absolut ingen passande outfit för middagarna ombord.
Men det är som det är. En baddräkt har hon köpt i alla fall och de andra kläderna får duga. Hon har verkligen inte råd med nyanskaffningar på den fronten också.
Skatan åker vid midnatt … och har börjat vänja sig vid tanken … men skall i fortsättningen säga NEJ först … tänka efter rejält innan hon erbjuder sig och stå fast vid sitt ”nej” om det inte passar eller om hon inte verkligen vill.
Det skall hur som helst bli spännande …
Ingen av de platser de skall angöra har Skatan tidigare besökt … utom Tunisien som hon ju inte behöver stiga av till …
… Och så resa med Christa … förstås … skall bli spännande.
Skatan kommer inte ens ihåg hur hon såg ut …
PS Skatan är mycket medveten om att det här inlägget är ”äckligt” bortskämt och nästan ett övermaga … i-landsproblem … och … att hon borde skämmas som klagar … men …hon kunde bara inte låta bli att visa vilka konsekvenser hennes ”svaghet” kan ge …
som de skulle runda heter Spechtensee (Hackspettssjön) … och den blev rundad men efter ”mångt och mycket”.
Redan när de svängde in på den lilla vägen som bar uppåt från orten Tauplitz påpekade Skatan att det måste vara fel väg. Det stod ingenstans på någon skylt att vägen ledde till Spechtensee … men en mer säker och envis person än Brigitte står inte att finna på denna jord. ”Det var rätt väg”. Det visste väl hon.
Så det så.
Det var som sagt brant … de åkte genom Almen (fäbodvallar) med korna utanför fönstret och skog skog skog och nådde så småningom ett Gasthaus där det inte fanns en käft mer än ägaren …
Gretlhütte
Det var inte rätt väg.
(Det var väl det jag visste, tänkte en elak skata triumferande)
Men för hennes del spelade det ingen roll om det var en sjö de skulle runda eller om de vandrade på en liten väg, längs en porlande bäck i en skog.
Inte för StinaFinas del heller …
Efter en timmes vandring satte de sig i bilen och åkte till … Spechtensee … (envis som synden, som sagt) där de först intog sin lunch och Skatan gjorde som synes ännu ett undantag … … både med ölen och Backhendl (paneringen) … och gott smakade det … riktigt riktigt gott.
Sedan rundade de den lilla oansenliga … men vackra förstås … ”mosssjön” …
och for hem igen …
Snipp snapp snut så var torsdagssjörundningen slut.
PS Nu längtar Skatan hem … till där HEM är ”på riktigt” … men det är två veckor kvar drygt innan det bär hemåt … Mannen har återbesök i Linz och skall till sin läkare i Leoben och …
Men det går ingen nöööd på henne förstås … det är bara det att … Borta bra men hemma bäst. DS
Annars skall en sjö rundas och igår var det dags för Schwartzensee. Visst är den inte lika grön som de andra men svart vet i sjutton om den är. Snarare blå. Väldigt blå.
Detta bildspel kräver JavaScript.
Det var en fin höst/sensommardag med sol, lagom varmt för folk och fä och en härlig eftermiddag som avslutades på ett Gasthaus förstås …
Och där gjordes det undantag må Skatan säga …
För henne alltså.
Apfelsaft gespritzt och Heidelbeerenstrudel med vaniljsås …
Mannen fick sina ögondroppar utomhus … de skall tas varannan timme och inga undantag finns med på kartan …
När de kom hem igen till Brigittes hus i Bad Goisern intogs en kall öl (Gösser förstås) i trädgården … undantag för Skatan … och senare till middagen ett glas rött.
Efterrätten … glass … blev dagens sista undantag för Skatan som räknade ihop det till fyra stora undantag för Skatan denna den 7 september.
Fast skall hon vara ärlig var det faktiskt fem undantag … hon åt bröd till frukost också … inte bara sina två ägg.
Men det var igår det …
Idag blir det banne mig inga undantag.
Möjligtvis ett … en enda kall öl.
Det skall bli spännande att se vilken sjö som skall rundas idag. För vädret ser i alla fall ganska hyfsat ut …
”Würdest du mir bitte sagen, wie ich von hier aus weitergehen soll?” ” Dass hängt zum grossen Teil davon ab, wohin du möchtest” , sagte die Katze (Lewis Carroll – Alice i Underlandet)
… eller i klumpig översättning:
”Kan du tala om för mig hur jag ska fortsätta gå härifrån?” ”Det beror till stor del på vart du vill gå”, sa katten
Skatan har en CitatOrakel-bok som innehåller en massa citat förstås. Förutom sjuttiotvå (72) kort med motsvarande citat som man kan blanda, välja ut och dra för att få råd när man känner sig vilsen …
Och just detta Alice-i-Underlandet-citat har Skatan dragit många gånger … det dyker allt som oftast upp.
Det är det mest dragna av alla dessa väl blandade och utspridda kort …
Skatan uppmanas att tänka efter själv, bestämma över sin egen väg … vilken hon skall välja … vart hon skall gå … utan att någon annan talar om det för henne.
Och det rådet kan hon sannerligen behöva 🙂
Så här tolkas citatet som ett råd i boken:
Om du har dragit det här kortet … kan det vara en indikation på att problemet uppstod eftersom du har för många andra beslutsfattande ”makter” i ditt liv . Tillåt dig finna din egen väg och gå den. ( … könnte sie ein Hinweis darauf sein, dass das Problem entstand, weil Sie anderen zuviel Entscheidungsbefugnis in Ihrem Leben gegen haben. Erlauben Sie sich Ihren eigenen Weg und gehen Sie diesen. )
Och så är det ju.
Skatan har i hela sitt liv omgivit sig med starka, dominanta människor (det började med farsgubben förstås) och har själv … av ren lättja ibland … vem vill/orkar tjafsa om småsaker? …givit efter, anpassat sig, … ”varit snäll”.
Hon har så lätt för det, Skatan … att ”vara snäll”.
Hon har alltsomoftast känt sig … känt sig … alienerad … inte hemma … ensam och i fel sammanhang … (av födsel och för mycket självcentrerande tankar förstås )
Skatan är konflikträdd som få … vill verkligen inte ”bråka” … och hamnar allt som oftast av egen förskyllan i situationer som hon inte känner är ”hennes” eget val att vara i.
Mannen träffade hon som väldigt ung, han är stark och dominant på ett ”mjukt” sätt, är van att få sin vilja fram … i stort som i smått … men honom känner Skatan så väl och han känner Skatan så väl och de har vuxit samman och valt tillsammans och … att gå samma vägar men också var för sig på vägar som de själva valt och som den andra inte velat gå … Och med Mannen tar hon ”dusterna” och han lyssnar och kan ändra sig … också 🙂 … Numera. För skall hon vara riktigt ärlig … och det skall man ju vara … har hon följt honom på hans väg oftare än hans på hennes …
Hmm … småsaker, vem orkar tjafsa om småsaker?, säger Skatan. Säger Skatan att hon inte orkar bråka om … av ren lättja.
Det värsta är att det inte alltid rör sig om småsaker. Och ”småsakerna” har lett fram till vägar och beslut som hon efteråt förstått hon blivit ”inlurad” på …
Det är hårda ord men … och … Skatan har egentligen ingen annan att skylla på än sig själv. Som låter sig …
Mannen och Brigitte (en mycket stark person som alltid skall ha ”rätt” och på något vis också får det) kan sitta och diskutera om ”småsaker” i evighet medan Skatan sitter som vid en tennismatch och tittar på än den ena än den andra när han/hon argumenterar och vet att de båda två har ”fel”. Igår gick Skatan resolut ”sin egen väg”, reste sig upp, gick till datorn och googlade fram ”svaret” på deras argumentationsmatch vilken båda hade ”förlorat”.
Det kändes skönt.
Det finns starka människor … som Margith var … som inte behöver ”bestämma”, manipulera, alltid ha rätt … som hör sig för, ger efter ibland även om hon själv inte tyckte lika, som ”släppte fram”, som lyssnade … som LYSSNADE …
Men Margith var Margith var Margith …
Och det är sannerligen inte FEL att vara stark … det vill inte Skatan ha sagt … tvärtom …
Hon önskar själv att hon hade lite mer av den varan: styrka
Varför … undrar ni säkert … varför skriver nu Skatan ett så´nt här avslöjande, självcentrerat blogginlägg?
Just nu?
Jo-o ni … den som lever hon får se … Det visar sig framåt veckan. Skatan har ”ramlat” dit igen … och kommer att göra något som hon e g e n t l i g e n inte vill. Bara för att hon är så himla SNÄLL …
Bara som exempel gick hon en väg genom skogen i regnet … ”steil” … brantare än brant … fast hon tidigare sagt att hon ville undvika branta vägar p g a sitt knä. Bara för att den föreslogs, var ny … där hade inte Skatan gått tidigare …. och så …plötsligt gick hon där ändå … när den nu föreslogs … 😦 … och det var väl det som blev ”droppen” …
kom … mera regn med någon halvtimmes uppehåll då de passade på att gå en runda i skogen, Skatan, StinaFina och Brigitte …
De hann inte ända hem … innan det öste ner igen …
Detta bildspel kräver JavaScript.
Och före StinaFina-avbrotten och efter har Skatan varit djupt försjunken i en bok … så fängslande och så himla braaa … (djupsinnig recension … Skatan vet men … det får anstå 🙂 … )
Niceville heter romanen och har skrivits av Kathryn Stockett, som föddes och växte upp i Jackson, Missisippi, en stad som hon här kallar Niceville … och ja … mer kan Skatan inte säga just nu … annat än en uppmaning: Läs boken om ni inte redan gjort det!
Skatans tankar 
