Solen sken i Bad Goisern också

… så efter att ha gjort några ärenden i Bad Ischl …

(Die Trinkhalle i Bad Ischl med ”hemmaberget” Katrin i bakgrunden mot den gårdagens blååå himmel)

… som bland annat innehöll hemmagjord (på caféet alltså) Apfelstrudle och kaffe …

… tog Skatan tåget till Bad Goisern …

Tåget som följer Trauns vindlande väg mot … eller från … Skatan vet inte riktigt vilket … Hallstattersee … antingen på den ena eller andra sidan och med Soleleitung(saltvägen som går från saltgruvorna i Hallstatt till Ebensee)  högt ovanför …

Brigitte och Snappsi mötte mig vid stationen och vi promenerade hem till Brigitte i Untersee, Bad Goisern …

… där vi satt på hennes terass … käkade lite mackor till lunch … och njöt av solen … tog en promenad efter Hallstattersee (som vanligt) och väntade in skidåkarna Michaela, Robert, Martina och Thomas (de sist nämnda vänner till Michaela)

(Husknuten på Brigittes hur rundar Skatan för att nå terassen med den överdådiga utsikten över Dachstein)

(Snappsi vet att något gott väntar … och har ingen som helst lust att ”titta på” fotografen Skatan)


Snappsi är en av de mest följsamma hundar Skatan någonsin har träffat … och så mycket Husses hund som man kan vara … Det var hur tydligt som helst … att vad Snappsi gjorde hela långa dagen … det var att vänta och vänta och vänta på att Husse skulle komma hem …

… och vänta … och vänta …

… och till slut så kom de ju hem … och glädjen blev stor … och det ölades och dracks vin och lagades mat … som åts och det snackades och dracks mer öl och vin och snaps och …

Skatan fotade Brigitte …

och Michaela …

och så Robert … der Freund der Michaela …

och Snappsis älskade ”Herrchen”

Däremot fick Skatan inte ”knäppa” Martina och Thomas … men ”en skata är en skata är en skata är en skata” … och

simsalabim …

Här har vi Martina … en bild skapad av Martina själv, som den fantastiska konstnär hon är

och här är mannen, hennes man Thomas … också ett konstverk av Martina Reinhart …

Man får inte va dum, inte …