… känner som om jag håller på att implodera … stick hål på mig och det smäller …

Så som det står här i rubriken … så skrev Skatan i  morse i FaceBook och den känslan håller i sig .

Skatan är spänd till bristningsgränsen.

Rispa lite på ytan … och hon exploderar.

Är det så här det är att ”ta det lugnt”, ”möta sig själv” etc … etc … vill hon inte vara med …

Fast … jo …

– Lugna nu ner sig ! …

det är nog nyttigt att coola ner sig några grader.

Skatan kom att tänka på den notering hon gjorde igår när hon satt på Mickes Skafferi och som passar in som förtydligande liksom … … :

När jag satt där på Mickes Skafferi och och njöt av  den heta skaldjurspastan och det glas med rosévin som jag hade beställt in som lunch och tittade ut på jäktade förbipasserande, förstod jag plötsligt att jag inte var riktigt klok. Att det slagit slint fullständigt. Här satt jag och njöt av rosévin mitt på blanka dagen utan en tanke på att jag ju tagit bilen ner till stan !!! Nu måste jag tillbaka till bilen före klockan tre, lägga in mer slantar, gå hem och gå ut med StinaFina … kanske ta med henne ner till stan … för att hämta hem bilen efter tillräckligt lång tid efter vinets inmundigande. och före klockan fem då nästa tidsfrist för bilen gått ut.

Är det för det är fredag som jag glömde mig så totalt. Idag är det helgstämning, mycket folk på stan och så är det ju  lite mysigt där på Mickes Skafferi. Jag lyssnar på två kvinnor i min egen ålder som sitter och pratar om ditten och datten… och nu känner jag mig inte bara helt galen utan fullständigt ”borta” … som en alien …(alienerad … var det inte ett populärt ord för några år sedan … alienerad) … utanför … outsider (och jag är ju inte 17 år längre då jag räknade mig som sådan ) … herre gud …

Nu förstår jag att jag verkligen har problem.

Men … det går väl över …

Det brukar ju göra det … gå över.

– Hur gick det då?

Jo, Skatan gick på gatan … länge … gick på Clas Ohlson och köpte några pannåer och lite annat smått och gott … gick och drack kaffe på ett annat ställe, tittade på klockan, snart tre … gick till bilen, tog sats, kände efter mycket noga och satte sig bakom ratten och körde hem.

Det hade gått en och en halv timme nästan en timme och trekvart sedan hon druckit sista klunken ur det där glaset … så hon tog en chansning.

Som ni förstår … hon är helt enkelt vimsigare än vimsig, mer borta än vanligt …

och så den där explosiva klumpen som hon inte blir av med inutiii … spänningen …

Men det går säkert över …

Det brukar ju det …