I morse gick jag stora rundan med StinaPinaFina, den runda som tar ungefär en timme och en kvart. Men det hade jag inte behövt för senare tog vi bilen och åkte djupt djupt in mellan bergen på en smal väg som gick stadigt uppåt med bergvägg på ena sidan och stup ner mot bäcken Rättenbach på den andra. Till slut lämnade vi iallafall bilen och gick en rejäl vandring till fots till en Alm (= fäbod) där två skidåkare flöt fram i en milslinga. Det såg härligt ut. Vi själva fick pulsa genom snön. Ibland var det en liten knagglig isig stig som någon tidigare hade banat men… för det mesta fick vi pulsa. StinaPinaFina fick fina tjocka vita damasker som hon försökte bli av med genom att slita och bita i snöbollarna.
Efteråt åkte vi hem till B där vi åt lunch: ratatouille (stavas det så?) och helt perfekt stekta kycklingklubbor. Och så nu… nya försök vid datorn.
Det här nya försöket togs upp igen … nu klockan 06.22 … Det är trögt även här i WordPress…
Skatans tankar 