Skatan har varit i stan … Nyköping alltså … som hastigast och Morgonrundan gick hon och StinaFina som vanligt efter ån.
Luften var svalare och högre och hösten nalkas nu snabbare och snabbare och sommaren som sannerligen har dröjt sig kvar (och de med den på Femöre) får kanske ge sig ändå.
Skatan är så trött så trött så trött sååå … så att hon t o m tackade nej till kräftfest på Norrby. Och det var väl första gången hon gjorde nå´t så´nt … som att tacka nej till en fest alltså.
Mannen fick åka utan henne.
Och så halkar hon efter. Ännu mer. Det känns som om något väsen förföljer henne, hackar sig in i hennes medvetande och ständigt tjatar på henne om allt hon skall göra, allt och alla hon missköter och missar och allt hon skulle ha gjort om inte … och hon blir allt tröttare.
För första gången förstår hon sin mamma som kunde tacka nej till något förslag och menade att hon var upptagen eftersom hon skulle gå till tandläkaren eller frissan eller något annat en dag. EN ENDA aktivitet under dagen och mamma var upptagen! Skatan skrattade lite i smyg åt att det kunde bli/var så när man blev gammal.
Nu är hon själv uppenbarligen gammal för hon kan bli alldeles utmattad av bara EN ENDA aktivitet och har hon ingen … kors i taket … så blir hon utmattad av bara tanken på allt hon borde göra, skulle ha gjort … ja, ni fattar va?
Lägger hon sig på sofflocket somnar hon som en stock.
Under dagen vill säga.
Lägger hon sig på sängen för att sova på kvällen börjar genast benen att spöka fast hon är så slut så hon skulle kunna sitta och sova. Vilket hon gör. Framför TVn.
Ni får ha överseende go´vänner … Skatan tycker om er i alla fall och har verkligen inte glömt bort er även om det kan tyckas så.
För hon kommer igen … det är Skatan i alla fall alldeles säkert på.
Hon kommer alltid igen.
Och det är INTE synd om henne. Hon behöver vila lite bara.
Det blåser och regnar och är kallt … Och kvällarna har blivit så möööörka igen.
Nu är det dags att plocka fram Zara och Höstvisansnutten igen.
Brrr
Skatan for till Strömstad och Seglarbyn för att starta sin resa hos Syster Yster och Salli, där Skatan och StinaFina stannade några dagar innan de fortsatte gemensamt till Dalsland och Gustavsfors för att träffa kusin Ulla-Britt som de inte sett på ca 60 år.
Det var jättekul att återse Seglarbyn som Skatan inte heller hade besökt på mycket länge men själva stugan var sig lik inomhus eftersom mycket av mammas och pappas möbler fortfarande används av Syster Yster. Och de hann med massor på de två och en halv dagarna som de hade innan de for vidare.
Hundarna skulle ju ha sitt och det blev långa vandringar till olika ställen som Syster Yster ville visa Skatan igen. Utsiktsberget med utsikt vida omkring bl a mot Syd Långö där de också firat semester när de var små med mamma och pappa, Seläterstranden och hamnen. Capri med sina lena bohuslänsklippor och Strömstadsstadsdelen som såg ut som ett litet Venedig med sina kanaler och hus med båtplats vid farstun. En dag for de till Vrångsholmen och utställningen Skimmer där också Vivianne E Rosqvist med signaturen Vivia ställde ut några av sina fantastiska glasskulpturer tillsammans med 19 andra konstnärer. Och på hemvägen åkte de till Resö och åt gudomligt goda räkmackor på hembakat rågbröd.
Dagarna hos Syster Yster gick fort … vädret var för det mesta nådigt utom en dag då det regnade och de hann bli rejält blöta på sin Morgonrunda men sån´t väder får man ta om man semestrar i Sverige där det ju hör till med omväxlande väder.
På fredagen startade de sin färd efter Morgonrunda och lunch i var sina bilar mot Dalsland och Gustavsfors och kusin Ulla-Britt som nuförtiden kallas för Ulla och hennes man Reine och labben Kim. Det var ett spännande möte eftersom de inte setts sedan de var barn och de hade verkligen mycket att prata om och minnas. Ulla och Reine tog dem också med på en dagsutflykt till slussarna och akvedukten vid Håverud i sin bil som for genom det mest omväxlande landskap man kan tänka sig. ”Sverige i miniatyr” säger man där att det är… berg och dalar och slättland, sjöar och djupa skogar. Själva Gustavsfors är en f d bruksort med ett fint litet kapell, sluss och t o m ett tyskt bageri där man kunde köpa riktigt tyskt surdegsbröd, vandrarhem och några restauranger och fina promenadvägar för dem och hundarna.
Trots att de fick se så mycket av Dalsland hann de ändå med att prata och ha det mysigt hemma hos Ulla och Reine och Kim och det tyckte nog hundarna också.
Skatan och StinaFina for så hemåt åt sitt håll österut och Syster Yster och Salli åt sitt håll västerut efter fina dagar i ett nytt landskap som gav mersmak.
