Döstäda

Döstäda är väl inget nytt. Fast det står i alla tidningar och sägs i alla nyhetsprogram att det är en av 2017 års nya ord.  Det talade redan mamma om att göra och hon dog 2000. Och Margith som lämnade oss 2008. Hon hade döstädat tror Skatan.

Så det så.

Skatan har också börjat döstäda så smått. Det är inget kul för hon fastnar hela tiden i än det ena än det andra. Gamla brev, dagböcker … inte bara hennes utan sådant hon tagit hand om efter sin pappa som försökte döstäda men inte lyckades så bra. Han hade miljoner kuvert som han sparat och skrivit små meddelanden på förutom alla brev och släktforskningspapper etc etc …

Idag är Skatan trött. De har flyttat in igen från Femöre med mer pick och pack än vad som skulle behövas dras fram och tillbaka. Hon glömde kaffet och har inte orkat ge sig av och skaffa nytt. Så i morgon bitti blir det tidigt ut till affären för kaffe kan man ju inte leva utan.

Och ännu värre. Hon har glömt att skaffa ny medicin för sina rastlösa, värkande ben. Lyrica … en tablett kvar och hon brukar ha fyra till natten.

Natten går tunga fjät … och Skatan med den.

Om fem minuter börjar Rapport och då ropar Mannen på henne och det är dags för torsdagskvällen framför Ton: Rapport på ettan och så  Navy CIS på åttan och så något mer … Hamilton på 7an kanske eller ett nytt drama efter nyheterna på tvåan.

Ha det fint ni också ikväll.

Puss!

PS  Det blir nog en Netflix-natt för Skatan … eller Svt Play. Alltid något.

Annandag jul

I natt ramlade Skatan ur sängen för andra gången i år. Fast i natt drömde hon inte om att hon skulle kliva in i en röd sportbil som hon drömde förra gången hon ramlade ur sängen när hon låg på sjukhuset. Den drömmen kunde gärna ha fått orsaka fallet den här gången också.
Natten gick fortfarande ”tysta fjät” så braket hon åstadkom blev öronbedövande eftersom hon rev ner vad som fanns på nattygsbordet och Mannen for upp och undrade vad som hände.  Men det blev inga blåmärken och Skatan känner sig bara en aningen mörbultad och bra konstiga är allt de där nattliga ”flygturerna”. Skatan har ju aldrig ramlat ur sängen nånsin tidigare än detta sista halvår.

Nu är det tyst i huset. Alla har åkt hem till sitt och bara Mannen, StinaFina och Skatan är kvar här på landet. Det har varit en fantastiskt trevlig jul i ”det lilla” men med mycket mat som alltid. Varje jul ska det bli mindre och varje jul blir det om inte lika mycket så mycket. Det blev ingen vit jul i år och det var Skatan glad över fast barnen (Alice och Cissi) hade säkert haft det roligare med lite snö. Julgranen utomhus, en liten tanig sak liknar en toalettborste i formen (Skatan härmar italienarnas öknamn på sin julgran i Rom) Den har i alla fall lyst upp det kompakta mörkret utanför efter klockan fyra på eftermiddagarna. (På bilden här har den ännu inte fått sin ljusslinga av kottar)

Detta bildspel kräver JavaScript.

StinaFina fick ha sin nya julklänning inköpt på Rusta en kort stund. Hon hatar kläder som pesten och det kan man ju förstå. En hund har ju sin päls tycker StinaFina och ska inte styras ut i en massa tjafs och bjäfs för att människorna tycker att det är ”gulligt”.

Syster Yster och Skatan har gått Morgonrundor runt Femöre och njutit av de grå vågorna och en morgon följde Alice med och gick de 3,3 kilometrarna utan att knota en endaste gång. Hon skuttade före och efter och druttade på ändan på träbron över våtmarken och måste ha slagit sig rejält men som sagt inte ett pip. Det hade säkert varit annat ljud i skällan om föräldrarna varit med.

Detta bildspel kräver JavaScript.

I morgon är det vardag igen och Skatan och StinaFina ska upp i ottan för att fara in till veterinären för efterkoll. StinaFina fick en släng av blåskatarr eller någonting strax före jul och har medicinerat sedan dess.

Ja som sagt … nu är det vardag några dagar igen.

God fortsättning på det här gamla året.