Läser som hastigast nu… och annars lite då och då… i Margareta Ekströms Ord i det fria Dagbok 1979 – 1982 och slog upp boken på måfå….nu… i brådskan…innan jag skall iväg…
Hamnade på sidan 157 … och där står det…
”3 februari (min födelsedag! min anm. )
Den eken går med svart järnband om armen av sorg efter sin mor som föll i fjol.”
Vilket sammanträffande… att jag hamnade på sidan med min egen födelsedag. Året gällde 1981.
Då… fortsatte jag slå i boken och läsa.
Så här stod det på Margiths födelsedag den 23 januari
”23 januari
Livet torde vara ögonblickligt….”
Skatans tankar 
Ja, det var ett märkligt sammanträffande… I bland förvånas man!
Kram!
Znogge!Det vaar ett märkligt sammanträffande. Och Orden…Hela det här året… inte jämnt… men ofta … har det kännts som om jag ”går med svart järnband om armen av sorg”… Du kanske känner till att förr, när man hade sorg, bar man ett svart sorgband på vänster överarm. Jag själv har aldrig gjort det men jag kommer ihåg mamma och pappa… när mina morföräldrar och farföräldrar dog. Man bar svart också… mycket länge. Kram!