och katastrofen.
… alla döda, lemlästade …
Man skriver om Haiti …
citerar en dikt i sin blogg, skriven av en liten grabb.
En dikt som talar och säger … allt … det mesta …
medan jag lever innesluten i mitt eget
… i vårt … i en egen grotta
… utan fönster ut … ditut
Skatans tankar 
Visst är det hemskt! Hörde på radion att 1/3 av befolkningen nämligen 3 miljoner antingen blivit skadade eller hemlösa. Omöjligt att ta till sig.
Kram
Ja hur kan man ta det till sig. Det är faktiskt helt ofattbart …
Kramar!
En del av mig vill ta första flight ut dit, lyfta sten och köra skottkärra efter skottkärra med bråte. Dela ut friskt vatten … Man känner sig så maktlös. Och en annan del av mig kan inte ta till mig detta, sitter – som du skriver – i min egen bubbla, i min egen verklighet. Den som är skyddad och trygg …
Man känner sig onekligen som ett litet obetydligt sandkorn i en öken, droppe i havet som ingenting kan göra och ändå … många bäcker små … du vet.
Läkare utan gränser får mitt stöd … min ”lilla bäck”.
Kram!
Som du säger heeelt omöjligt att fatta vidden. Att allt bara suddats ut. Sådär på ett par timmar, och nu efteråt…svält, sjukdomar, ännu mer död…
Vilket bråddjup mellan våra världar. Läkare utna gränser är väl den bästa lilla bryggan emellan.
Tack för dagens fokustanke.
Vad jag förstår så gör Läkare utan gränser ett så fantastiskt arbete … överallt … där de behövs. Och de behöver alltid hjälp … att hjälpa
Kramar!
Hej, Vad kul att du ”hittade” till min sida. Å jag är väldigt glad att jag hittade dig Skatan 🙂 Kram
Vi ses säkert igen. 🙂 Kram!
Jag tror att man inte kan fatta vidden av tragedin för det är så långt bort. Stackars människor och inget kan man göra mer än att skicka en liten slant
Nej, inget kan man göra … Det är tur att det inte är kallt och snö och kyla i alla fall … för de som har överlevt. Och så samlas alla länder i en gemensam ansträngning till hjälp som omväxling till alla konflikter och krigande. Kramar!
Det är så hemskt att se dem i Haiti, utan hem, utan mat och vatten och vissa utan liv. Världens fattigaste land och nu drabbas de av världens största katastrof.
Få se om min kusin åker dit för att se till att de får rent vatten. Hon brukar åka runt och arbeta för olika hjälporganisationer. Hon är på Filipinerna nu och var nyligen i Sri Lanka. Hon var i Pakistan efter den stora jordbävningen och såg till att de fick rent vatten. Hon har varit hos Tilde på Nyhetsmorgon och berättat om sitt arbete.
Det måste kännas ”skönt” att kunna hjälpa till rent fysiskt, själv, att kunna ”ta i” och göra något handfast … som att se till att drabbade människor i alla fall kan få vatten. Vi andra får som sagt skicka en slant till någon organisation som vi tror kan hjälpa till … och se på. Kramar!
Jag såg inte katastrofren på riktigt förrän igår och mådde fruktansvärt illa. Har svårt för bilderna men ibland måste även jag ta mig i kragen och titta, det sitter så starkt kvar.
Ja, bilderna är så starka … att man nästan måste värja sig … En bild säger verkligen mer än ord och får oss än mer att ta in … den ofantliga katastrofen.
Kramar!