Peter Englund har i sin Akademiblogg berättat att han är med i ett Upprop för Isaak och lagt inlägget under kategorin Av synnerligen vikt …

Det är sannerligen Av synnerligen vikt …men

det börjar nästan kännas tröstlöst …

Dawit Isaak lever … vet man … och så länge det finns liv måste det finnas hopp …

Och det är just nu när det nästan börjar kännas tröstlöst som vi inte får förtröttas utan fortsätta att göra våra röster hörda genom att skriva på listor, försöka påverka politiker etc …

Jag citerar Peter Englund:

Avslutningen (på uppropet, min anm)  lyder så här: ”Tragiskt nog är Dawit Isaak en symbol för det lidande som offren för brott mot de mänskliga rättigheterna ständigt utsätts för, över hela världen. Om demokratiska regeringar inte kan stå starka mot sådana övergrepp, så tappar de inte bara i trovärdighet: de blir passiva medhjälpare till de torterare som begår brotten.” Hela texten står att läsa här.