I inlandet av mossa och väntan,

så lite likt ordet

som också var en väntan,

har allt varit annat

än det är, mossan

väntar ännu på dig, ordet

är en lykta

du bär med dig till det grönas

djup, för rötterna

har också burit ljus

och just nu färdas även

din röst

genom rötterna, så att

ett yxhugg än må falla

skall också du veta att du lever.

(s. 84, ”Samlade dikter” av Paul Auster)

Paul Austers dikt har Skatan knyckt av Helter Skelter och citerar den här hos mig helt skamlöst … bara för att den grep mig och jag ville verkligen förmedla den till er. Så att ni inte missar den …

Nu gör jag det.

Båååde genom att länka till Helter Skelter hääär och ha den citerad här i min egen blogg.

Att läsa och läsa. Igen och igen.

”och just nu färdas även

din röst

genom rötterna, så att

ett yxhugg än må fall

skall också du veta att du lever.”

Igen och igen …

”och just nu färdas även

din röst”

Och igen …

”din röst”