Ja, trots utmärkelsen från pappa B och uppskattningen… kan jag ibland tycka… när jag läser de bloggar som skriver om viktiga… politiska… kulturella… ja angelägna händelser … som sker… som ”lobbyar”… som påverkar (Nina t ex och Mymlan)… ja då kan jag ibland tycka att det är ”futtigheter” som kommer ur min ”penna”…

Men… så rycker jag upp mig och tänker att jag haaar ju en ”vardagsblogg”, en blogg där jag är personlig och skriver om det ”lilla livet” , om stort och smått som händer alldeles runt mig… i min lilla lilla värld…

Ibland brister den där bubblan av engagemang… och jag kanske skriver något upprört… men jag tror nog på det där att…

… ”skomakare bliv vid din läst”… Skatan är inte ämnad för så´na skriverier… utan skall nog stanna här … i det vanliga … ovanliga… privata… och just dela med mig av detta det jag tror jag är ensam om att känna… men som är så allmängiltigt … dela med mig av mina tankar och känslor…

”Framtiden oroar oss, det förflutna håller oss fast. Därför går vi miste om nutiden.” (Gustave Flaubert)…

Framtiden oroar mig också till max… när jag tänker på den… men… just nu kämpar jag för… att inte mista ”nutiden”…