Ack låt mig leva riktigt
 och riktigt dö en gång,
så att jag rör vid verklighet
 i ont som i gott.
Och låt mig vara stilla
 och vörda vad jag ser,
så detta får bli detta och inget mer.

Om av det långa livet
en enda dag var kvar,
då sökte jag det vackraste
som jordlivet har.
Det vackraste på jorden
 är bara redlighet,
men det gör ensamt liv till liv
och verklighet.

Så är den vida världen
ett daggkåpeblad
och ini skålen vilar
 en vattendroppe klar.
Den enda stilla droppen
är livets ögonsten.
Ack gör mig värd att se i den!
Ack gör mig ren!