… så … ja … glömde Skatan bara bort den … trots att Mymlan utnämnt den till Veckans bloggtema (förra veckan alltså).

Men som ursäkt skrev hon i alla fall en lååång kommentar hos Mymlan, som lät så här:

Jag är inte bitter eller så … eller trött. Inte heller tycker jag att det är onödigt med att ha en speciell kvinnodag som dagens den 8 mars har utnämnts till. Speciellt med tanke på alla de kvinnor i stora delar av världen som just idag kommer i blickpunkten, får ”röst”. Även om man, en del, vill kalla dagen en ”kvinnokampsdag” i stället … är jag trött på den. Det finns alltid en ”kamp” att föra för oss kvinnor … ända tills vi är jämställda med lika löner, utbildningsmöjligheter och samma rättigheter i livet … som männen.

Och … det visade sig ju just här att just min röst var umbärlig just idag … skam till sägandes hade jag glömt bort dagen, blivit dagvill … men det är ju så många bra röster som hörs och kvinnor som syns överallt idag … och många andra dagar också … Så … jag får i stället tacka för angelägen läsning här … med länkarna som fört mig hitan och ditan.

Tack!