”Skriva om sig själv i tredje person, det är ju så poänglöst och pinsamt att Halvar rodnar.
Och ”man”, vem är man att vara så förmäten att man gör sina egna vardagsfjuttiga erfarenheter och grunda tankar också till andras.

Nej, jag håller fast vid ”jag” och håller med John Lennon.
Varför skulle jag skriva om någon annan än den jag känner utan och innan?”  (Halvars Huvudsaker)

Det är inte helt fel att få Halvar att rodna 🙂 .

Skatan vet att det inte är JAG eller HON som fått Halvar att rodna. Halvar rodnar  över sig själv. När han skriver om Halvar som Halvar.

Skatan känner sig träffad mitt i prick. Hon som har så lätt för att ta åt sig*  tar ändå risken att få kritik för vad hon skriver så gott som dagligen i sin blogg. För Skatan gillar det. Hon har ett lustfyllt förhållande till det här med att ”träffas mitt i prick”. Att lyssna, läsa, ta åt sig, reflektera och så … reagera.

Fast även om  Skatan vet att Halvar är självkritisk och skriver om Halvar blir Halvar likt förbannat  ett jag som … eftersom det är en blogg han skriver i … skriver till någon, vänder sig utåt och vill sålunda på något sätt bli läst och få respons.

Eller?

En blogg är en blogg är en blogg är en blogg …

Ja, vad är en blogg?

Egentligen?

En blogg kan  vara så mycket.

Det finns hur många kategorier som helst men de flesta bloggare har inga rent litterära ambitioner. ”Man” vill skriva om det som engagerar en och nå ut. Det inbillar sig åtminstone Skatan att anledningen för de flesta är. Men kategoriskt vill Skatan ändå inte vara.

Var och en är  salig på sin fason. Utan att det är pinsamt eller att man behöver skämmas så att man rodnar …

och att ”man” så kategoriskt kan avfärda text om sig själv i tredje person som pinsamt … är sannerligen poänglöst och kategoriskt. Tycker en skata …

Själv känner sig Skatan  inte ännu ”utan och innan”,  och fortsätter sina sökanden och bökanden och kan inte kategoriskt säga att jag är jag eller att hon är Skatan …

Skatan är förstås jag  … fast  i en annan skepnad … om ”man” så säger … och ett av hennes motton är att aldrig vara kategorisk … en farlig inställning enligt Skatan …även om den inställningen är menad att bara drabba en själv.

Varje val har sin mening …

Och Skatans val att kalla sig Skatan i stället för hmm … jag … är ett sådant val

Liksom

* ”Dessa personer beskrivs som sällskapliga och fräcka, men med en tendens att vara nerviga och sköra. De gillar inte kritik, eller extrema situationer.”