… låg där omgiven av sina berg och slott och tinnar och torn och …

Mirabellgarten prunkade lika vacker som sist… då i april när vi var här senast … med slottet där i bakgrunden

(Mirabellgarten 2009-04-27 med Mannen, Brigitte och så StinaFina förstås)

(Mirabellgarten 2009-09-25 med Mannen, Brigitte och så StinaFina förstås)

Denna gång hade vi åkt hit mest för att träffa vänner till Brigitte … Dori och Edgar … som bor strax utanför, kanske 10 minuter med bil, och redan på rena rama bonnalandet …

(Utsikt från Doris och Edgars balkong … fast då hade klockan hunnit bli redan halv sju …)

Men en stor skillnad var att man nu firade  …

(Sankt Rupert von Salzburg, dess skyddshelgon som grundlade staden 696 )

… och det med besked. Gator och torg kryllade av folk … gatumusikanter från när och fjärran …

(Musikanter från Mongoliet … misstänker jag med ledning av klädsel och musiken förstås … )

och tivoli och … myller myller myller …

Vi hamnade på det anrika caféet Tomaselli förstås … precis som i våras …

och drack vårt kaffe … eller te eller Cocacola och åt av bakverken …

som lät oss väl smaka.

Salzburg är en så vacker stad. I det stora. Och i det lilla. I detaljerna och … ja vacker hur man än ser på den och var man än ser …

(Fönster där glaset är etsat … i jugendstil …)

(En vacker port …)

(En staty i Mirabellgarten … av en häst på ”flax” nånstans …)

(En staty till av en som cyklat klart och står och värmer sig i höstsolen … )

Till och med karusellerna var vackra …

… och parkerna förstås … oaserna i myllret …

Så blev det dags att ge sig … dra sig … och överlämna sin trötta lekamen för nytankning hos Dori och Edgar …

När vi kom till Salzburg parkerade vi bilen i ett garage vid Mirabell-parken… och dök in bland blommor, turister, och alla dofter . Syrenerna blommade för fullt…  Så … då förstår ni…

Stina nosade förtjust… och Mannen strålade… som en sol…

  och …vädrets makter var som synes med oss… Det var sommarvärme… och helt enkelt underbart…

Vi träffade vänner till Brigitte från Tyskland och åt lunch i två timmar och satt utomhus… barärmat…och barbent (Skatan)  och sen… sen promenerade vi lite till i Mirabells trädgårdar men i en lite mer upphöjd avdelning… för lite mindre folk… småfolk… dvärgar… 

… de vaar verkligen barocka… dessa borockstatyer… krumma och små, puckelryggiga och med svulster och vårtor.

StinaFina…trivdes nog också… Hon var med…och det var huvudsaken… …

Det var våren som tittat förbi…. som hastigast…

Vi, Mannen och jag fick tipset att byta från Explorer (inte vodkan) till Firefox webbläsare… och då fungerade en del saker något bättre. Mannen kom in på sin bank och nu … kan Skatan göra ett inlägg.

Vi for tidigt i morse till Salzburg. Solen strålade från en klarblå himmel och Salzburgs alla öppna platser var fyllda med julmarknadsstånd. Luften fullständigt vibrerade av förväntningar på advent och julmånaden… Vi, Mannen och jag, hade sagt att vi bara skulle ”titta” och insupa atmosfären men kom hem till Bad Ischl med bilen fullastad. När jag kommer hem till Nyköping skall jag göra i ordning ett julbord med julkrubba, jesusbarn, får och herdar, skridskoåkare, tomtar, fetvadd…. ja rubbet för nu har jag kompletterat och fått inspiration.

Efter att ha tittat och handlat oss mätta gick vi på Gasthaus och åt lunch. StinaPinaFina var med förstås och fick en egen skål med vatten. Sedan låg hon ihopkrupen och vilade som hon brukar under tiden som vi åt.

Måste också visa bilden på den solande cyklisten. Han tog tillfället i akt att vända ansiktet mot solen och ta paus i julhandeln.

( Alla bilder är tagna med mobil och inte av bästa kvalitet.)