Idag skall vi åka till Leoben, en liten stad nära Graz, som är motsvarigheten till Borlänge… ja en del av den åtminstone: Donawitz som har rälsverket där Mannen fortfarande är konsult. Mannen och B, Mannens (och min) väninna, skall gå till ögonläkaren och StinaPinaFina och jag söker upp mina gamla jaktmarker. När jag bodde i den lilla byn Schardorf hade vi två hundar: Amanda (golden) och Masen (westie) som hade ett himmelrike där med ängar och skogsstigar. Man fick se till att de inte blev skjutna av någon jägare bara, att de höll sig i närheten. Men det gjorde de… De blev ganska gamla… Amanda blev 11 år … Masen 14 år. Vi var tvungna (35000 kronor i karantän på den tiden hade vi inte råd med) att låta dom komma till de ”sälla jaktmarkerna” när vi vände tillbaka till Sverige. Det var verkligen ett svårt beslut… nästan omöjligt.
Nu skall StinaPinaFina få springa däruppe…. en dag.
Oj nu måste jag sätta fart…
Skatans tankar 