Då, när Skatan var yngre sa hon alltid ”förlåt” titt som tätt, ursäktade sig för allt och alla. Bjöd hon på mat frågade hon i det oändliga om det var för salt… för lite peppar… för vattnigt… you name it….
Det har Skatan lagt av med iallafall. Så det så.
Men… i morse när jag skrev den där harangen om min feghet att säga ifrån, att säga nej…. kändes det så himla bra att ”häva ur sig”. Nu…. när jag varit hos B, ätit hennes goda lunch med efterrätt t o m….och åkt till
Hallstatt, en underbar gammal stad vid sjön… och därifrån upp i Echenthal (tror det stavas så) och vandrat med StinaFinaPina, sett och lyssnat till den brusande bäcken och vattenfallen… för att sedan vandra genom sta´n till caféet vid torget för en kaffe… så
får Skatan så himla dåligt samvete. B gör allt för att jag skall trivas, men har inte riktigt känselspröten ute, så det är ju jag själv som måste bli tydligare, bra mycket tydligare med vad jag vill och inte vill. Men … jag tror faktiskt inte att jag skyllde på nå´n annan än mig själv… eller?
Den här gången besökte vi inte den lilla kyrkan med sin lilla lilla kyrkogård som är ”fullbelagd”. Därför har man istället bevarat kranier och benknotor i ett litet kapell, ordentligt märkta som synes. lilla blå… och ni andra som är ”praktiskt lagda” och inte heller rädda eller främmande för vad som händer ”hinsides”…med det kroppsliga …. liksom.. Titta här! Inte helt fel att ”lagra” så här … och ganska dekorativt dessutom… 🙂
Skatans tankar 
Platsbesparande om inte annat och dessutom en form av turistattraktion! Kanske ingen dum idé alls nej…
Kram!
Wow! Och wow igen!
Båda bilderna är fina. Hoppas innerligt du har det bra därnere. Kram.
Znogge! Ingen dum idé… men kanske liiite för publikt…
lilla blå! Jag haar det bra men är glad att vända hemåt snart och julpynta och så´nt därhemma.
Kramar till er båda!
Måste bara komma med en rättelse:
Thal = en by utanför Graz där Schwartzenegger (stavas deet så?) föddes men
dal heter Tal på tyska och stavas så: T A L
Alltså Echenthal blir ECHENTAL. Så var det med det.
Jisstanes hoppas att våra framtida kyrkogårdar kommer att se ut sådär..känns lite malplacerat att besöka en grav, inget personligt utrymme, väldigt iögonfallande.
Å andra sidan har vi ju redan nu en hel del lager på lager på redan befintliga kyrkogårdar. Komemr inte riktigt ihåg hur många år som måste förflyta innan man kan begrava en ny grav ovanpå en redan befintlig.
Tydlighet kan ibland vara det enda rätta för att undvika missförstånd, lättare sagt än gjort många gånger men en väl beprövad och fungerande handling.
När kommer hon hem igen?
Ha det gott och sköt om dig och voffsingen, kanske B också tampas med samma dåliga samvete?
Kram
IKA!
IKA! Ja på fredag bär det av hemåt, på lördag kväll är vi i Yngsjö hos dotter I, och på måndag hemma i Nyköping igen. Skall bli riktigt skönt.
Apropå begravningssätt. Själv skulle jag kunna tänka mig att låta skallen tatueras och begravas som ovan med benknotorna prydligt märkta…men det kommer förstås aldrig bli aktuellt. Jag tror den siste som blev lagd här i Hallstadt på det sättet dog 1989. Nu kremeras ju de flesta och askan kanske sprids i någon fin minneslund….
Kram!
Fan vad vackert! Den övre bilden alltså.
Den undre ser mer ut som upplägget på ett loppisbord.
Tänker du emigrera till Österrike?
StoraB! Jaa visst är det vackert på många sätt här i Salzkammergut med alla gamla städer, sjöarna, bergen… men på fredag åker jag hemåt igen och tre veckor här är lagom. Vi kommer att åka ner då och då förstås eftersom vi har den här lägenheten. Och du… i vår eller kanske sommar….. ta Fimpen och kom och hälsa på vetja! Nu vill jag hem till tomtarna, Lucia och ungarna… Kram!
Yes! Nu vet jag PRECIS var vi ska styra nästa resa med våra döttrar, min kompis och jag. Vi brukar skoja om att det ska vara ”Tema Katakomber”efter en sällsynt lyckad resa till Paris för några år sedan.
Prudelutt! Hallstatt är en av Salzkammerguts många vackra gamla städer… och den här ”gravkammaren” ligger högt upp… många trappor att kliva uppför… med en svindlande utsikt över sjön.. En resa till det här området kan jag faktiskt rekommendera … men man kanske ska välja en tidpunkt ”off season” så att säga, så att städerna och landskapet inte ”skyms” av för mycket turister…. Kram!