Speciellt en bloggare i min blogroll… är en oerhört engagerad bloggare som tar tydlig ställning… nu senast för att få Eritrea att släppa den politiske fången Dawitt Isaac…Hon har bloggat om Ipred… om adhd … om ”gammelmedia”… om väldigt mycket olika ämnen… och alltid med mycket starkt engagemang…
Det är förstås Mymlan jag talar om…
”Jag skriver för min egen skull. För att jag vill förstå. Lära mig mer om människorna, världen, och om mig själv.”
Jag, Skatan, skriver också för min egen skull… men håller mig mer till den lilla, lilla världen… min värld som jag har runt omkring mig, vardagsvärlen… med dyk då och då ute på djuuupt vatten… och det ääär läskigt för en Skata att dyka… och då… skriver jag på listor, kommenterar, kanske gör ett eller annat inlägg… och se´n är jag tillbaka i min lilla lilla värld … igen.
Och beundrar de här… förkämparna… uppstickarna… som får arga kommentarer… Skatan har inte fått en enda ilsken kommentar… inte ett enda anonymt angrepp….
Är jag då en stooor meees…. som inte säger vad hon tänker och tycker… Nej… så är det inte… Skatan är ingen mes… kan nog säga vad hon tycker… och gör det… men har helt enkelt inte en så´n blogg… utom kanske ett eller annat inlägg… då jag har blivit riktigt arg… över någon orättvisa eller så… Jag debatterar inte… jag sitter under korkeken … tillsammans med StinaPinaFina … och luuuuktar på blommorna… ända tills det kommer ett biiii…. men då …. dååå
Skatan är så glad att det finns lika många bloggar som bloggare… en del väldigt nischade… en del handlar om musik, litteratur, politik, religion…filosofi… och en del handlar om
allt och inget…om ditt och datt och dutt… om stort och smått…
och Alla får plats….
Men…. jag kan ändå inte låta bli att beundra människor med ett så´nt otroligt engagemang och energi… som Mymlan… och vara lite lite avundsjuk…
Skatans tankar 
Oj.
Oj för flera saker.
Ett: jag anklagas rätt ofta för att INTE ta ställning. Och försöker också att inte göra det. Ofta är det inte så svartvitt så att det ens går.
Två: Jag är en total lågenergi människa, så när någon använder ordet ”energi” i samma mening som jag nämns blir det skruvat. 🙂
Men tack. Det var väldigt fint skrivet.
Mymlan! 1) Att ta ställning (t ex i Dawitt-engagemanget) betyder ju inte att du tar en svart/vit ställning.. Såå har jag aldrig uppfattat dig och hoppas inte mitt inlägg ovan kan missuppfattas så för att jag skriver ”tar tydlig ställning”. Du är så långt ifrån en ”fanatiker” (svart eller vitt) som man kan komma tycker Skatan…
2) Jag vet att du är en ”total lågenergimänniska”… Jag har läst dina tidigare inlägg om adhd och har även en son som jag har fått mycket större förståelse för…p g a din beskrivning tidigare på din blogg då.. om jag minns rätt… du tog som exempel på lågenergi och ”lättja”…glödlampor som gått sönder och till slut gick du nästan i mörker för det var ett hinder högt som ett hus… att ta sig över … för att få ändan ur vagnen (som man säger)… och skruva in en ny lampa… Jag menar här den energi du har i ditt engagemang… det som jag/vi läser på bloggen… Kramar 🙂
Ok. Då förstår jag! (och jo det var hos mig du läste det där om lamporna. min hall har varit mörklagd i snart två år nu. det beror iofs inte på en glödlampa utan något annat fel, men ändå ett tecken på hur otroligt svårt och motigt det är att ta tag i när jag hellre lever i mörker, ibland skulle jag ge vad som helst för en handyman som bara kom hit och gjorde några såna där saker…)
Jag är nog som du. Lever i vardagslivet och lägger mig inte i dom stora frågorna utom nån gång ibland när jag blir riktigt förbannad på något. Men som sagt De som ryter hela tiden som arga lejon känner jag respekt för och önskar lite då och då att jag kunde föra samtal om livet och politiken men jag är för lite insatt. Vi håller oss till vardagslivet du och jag. För det är ju så att det vi tycker är vår vardag kan vara nog så exotiskt för andra.
Skogsnuvan! Nu är det tredje gången gillt… som jag försöker kommentera. Håller på att bli tokig på datorn som plötsligt bara lämnar in… internet 😦 …
Jo… det finns verkligen hur många vardagsliv som helst… alla olika… och ditt är verkligen exotiskt för mig… och spännande att få vara med om… på ett hörn. Kramar!
Mymlan är fantastisk, så jag förstår att du gillar henne, Skatan. Det är vi många som gör. Något av bloggvärldens tjusning är ju just mångfalden. De olika inriktningarna. ”Resorna” man gör när man läser dem…
Lilla Blå! Det hade jag nästan inte kunnat tro… när jag började blogga … för några år sedan… att jag skulle möta så många olika bloggar och inriktningar och människorna bakom… och att jag också skulle få respons från så många som ”lever” väldigt olika liv mot mitt eget… och impulser… och utvecklas…Det får man ju sällan IRL… utan där lever man i sin lite ”mindre” mer homogena värld… Kramar!