Vi gick som vanligt …genom lilla parken… Franz Josef-parken… tror jag den heter… via lite gator och skyltfönster att ”glana i”… till Kurparken med sin blomsterprakt…och sina fontäner…
…därSkatan fick svart på vitt… att österrikarna är ett ärligt folk… eftersom man uppenbarligen vågar lämna sin laptop på bänken…
..medan man själv… en trädgårdsmästare av nå´t slag… stod högt upp på sin stege… Han tittade visserligen misstänksamt på när jag… får jag erkänna… på något längre avstånd … fotograferade bänken…och därför vågade jag inte ta en bild på trädgårdsmästaren himself…
Vi passerade det ståtliga huset (det gula) 
som innehas av Frau Willi… som bor där mol allena med sin hund vid namn Willi… en snäll halvblind gammal bearded collie… som faktiskt även SF gillar… Hon är annars väldigt kräsen… nuförtiden. På lördag skall Frau Willi ha loppmarknad i sin källarateljé, hon är konstnärinna… (haar jag skrivit om det här förut … hmm), en loppmarknad till förmån för hundarnas väl och ve… samtidigt som det är stor loppmarknad nere på Esplanaden.
I parken hittade jag…. nu när jag kan seeee…. Bärlauch eller ramslök som Pruddelutt lärde mig att örten heter i Sverige… så jag plockade en näve och la i en tom ba*spåse… 
Väl hemma stegade vi in i hissen… Skatan mycket uppmärksam på var hon har sin lilla SF… och åkte upp 
…till andra våningen och så småningom till en smaskig fruktost bestående av ägg, bacon och smörvända Bärlauch-en….
Nu skall vi till Bad Goisern och Brigitte..
. ..Mannen och hon skall ta bort kvistar från en växt som brer ut sig över ett tak och som Brigitte vill styra om till någon sorts portal ?? …
Vi höres!
Skatans tankar 
Åter igen härliga bilder som får mig att längta till något annat än eftermiddagens möte! Fast ta bort kvistar klarar jag mig utan… Men Brigitte är väl rätt hurtfrisk om jag inte mins fel 😉
Kramar!
Åh, vad fint det ser ut!
Znogge! Mycket hurtfrisk… du minns inte fel. Har du förresten sett och lagt märke till mitt nya sidhuvud? Hoppas det är OK. Kramar!
Stensland! Det ääär fint… Kram!
Ser härligt ut alltihop!
Ramslöken är fantastiskt god…det är trist att den är fridlyst här…något jag inte visste när den blev serverad på en kurs jag höll…
Jag blev överförtjust och skulle genast lära mig att känna igen den, bara för att mötas av detta ”glada” besked.
Suck.
Kram!
🙂
Helt ok 🙂 Men egentligen skulle du ha bilden oförminskad!
Kram!
Nina! Är det så … att den är fridlyst. Sååå jättesynd men det måste förstås bero på att den är sällsynt och inte så vanlig. Jättetråkigt för den är verkligen hur god som helst. Jag skall plocka mig en näve i morgon bitti igen… Kramar!
Znogge! Ja det är synd att behöva skära av bilderna… men nu visar jag den i sin helhet så att mina läsare kan se helheten… Kramar och tacka Yngsta Fröken!
Skatan.
Ja, det var fet beskedet jag fick, förra våren.
Det visar bara hur samvetslösa kockar är… 😉
Han inte bara talade om att det fanns ett bestånd i närheten av kursstället.
Han t.o.m. talade om att han själv varit och plockat där till den förrätt han nyss undfägnat oss med OCH gav en väg och växtbeskrivning, för att vi skulle kunna gå dit och plocka själva?!
Det var därför jag blev så ställd, när jag kom på hur det låg till…
Kram!
🙂
Nina! En kock… är ingen kock… 🙂 men denne verkade ovanligt korkad… håller Skatan med om 🙂
Skatan.
Ah, men Ekman har för vana att generalisera när det gäller kockar…
Sons far var kock, sons gudfar är kock…ett av mina långvarigare sambomisstag, var en av landets yngsta köksmästare.
Under flera år bestod det samlade umgänget av, kockar.
Jag lärde mig inte laga mat, förrän jag hade gjort mig av med dem.
”Ramslökskocken”, bara bekräftade min generalisering…
😉
Kram!
🙂
Nina! Ha ha haa 🙂 Och jag känner bara en enda fin trevlig kock och han är son till min bästa väninna som gick bort för snart ett år sedan, Margith…
Men det där att man blir hämmad av andra som är snitsare på att laga mat är ett som är säkert. Är med i ett matlagningsgäng där jag absolut inte hör till de mest ”begåvade”… Margiths son lagar förresten ingen mat hemma… utom i undantagsfall… Kramar!
Skatan.
”Mina” kockar fick alltid laga maten hemma (eller ta med sig från jobb) när de nu ansåg sig ha rätt att kommentera allt man gjorde, fick de också ta konsekvenserna av det…de kom med synpunkter=jag vägrade laga mat åt dem…
😉
Kram!
🙂