


Idag träffade jag en konstnär… en skrotkonstnär… som hade gjort en fågel……
– Vad är det för en fågel? frågade Skatan…
– Jaaa… inte vet jag… en fågel… vilken som helst.
– Kan det vara en skata tro?…
– Kanske det…
– Visst …visst ser man att det är en skata på den långa stjärten…eller … Den har ju lite lång hals men… just den här Skatan kan ju vara lite mer än lite nyfiken… och kanske har halsen blivit liiite längre än normalt för en skata… ?
– Jooo … jaaa…hmmm… Jo, nu ser jag faktiskt att det ääär en skata
..sa konstnären Edgar Svensson och packade in skatan i tidningspapper medan Skatan gick till bankomaten….
Klart det är en skata 🙂 Man är väl ornitolog!
Znogge! Visst ääär det… 🙂 Kram!
Herregud, jag ser skator överallt just nu! Är det ett tecken på nåt, är det nåt jag kan göra för dig?
Eller är det bara vår och fågeltid?
Tesstamente! SkatanPratanTjatan gör sig helt enkelt påmind… 🙂 Kramar!
Men så himla roligt att hitta en jämlike! 🙂 Jag är också väldigt fascinerad av dessa vackra varelser. Tyvärr brukar jag mest mötas av äcklade miner när jag berättar det för folk. Vissa människor ser inte skillnad på skator och råttor – synd för dem! 😉
Besökte nyss en lokal julmarknad där en kvinna hade tovat en skata likt den du hade men den satt på en stubbe. Jättefin! Men tyvärr också jättedyr!
Lägger denna blogg bland mina favoriter! Må väl!
Linda! Välkommen hit till Skatans tankar. Jag blev kallad för Skatan som ung… jag flaxade med mina händer och kraxade oavbrutet så … Det är därför. Och så läser jag in den österländska symboliken i Skatan och hennes svartvita dräkt i stället. Ying och Yang. Balansen *fniss* istället för det där ”tjuvaktiga” som hon symboliserar här i Sverige.
PS: Skatan har en sån där tovad skata som jag fått i present. Den är så fin så. Sitter högt upp i mitt kök på en korg …
Kram!