Gertrude Steins Alica B. Toklas självbiografi och Randy Pauschs Den sista föreläsningen…och Timbuktu av Paul Auster…är böcker som jag läst på sista tiden … en lånad av svägerska (Gertrude Steins), de andra på biblioteket. Timbuktu lånade jag i Borlänge så den har jag inte längre till hands för citat och så… men
Jag börjar med Randy Pausch: Den sista föreläsningen.
Det är en sann berättelse om Randy Pauschs beslut att hålla en föreläsning … en sista… på sitt universitet där han varit professor. Han hade fått några månader kvar att leva efter att ha gjort allt för att hejda sin cancer .
Och gör det.
Håller Den sista föreläsningen. (Den kom ut i USA i april 2008 och tre månader senare avled Randy Pausch. )
Hans beslut att hålla den här föreläsningen tog han också för att kunna ge sina barn något att minnas, ge dem något om hur hans liv hade sett ut…när han själv är borta och få lära känna honom … just så…som han var.
Och det är ju en fantastiskt idé egentligen… att tala in sina tankar och minnen …tills se´n…
Han började föreställningen med att inta scenen med 10 armhävningar…
Jag måste erkänna… jag läste inte färdigt boken… Den stod mig ”upp i halsen”.
Denna eviga optimist och rådgivare som visserligen utstrålar intelligens men… närmar sig livets slut med tankar och reflektioner så helt motsatta… så … så …amerikanskt hurtiga och duktiga och …ja… så amerikanska att jag kände mig som en människa född på en annan planet…
Jag säger inget om att vara opitimist… i alla lägen… och…det är antagligen en väldigt beundransvärd egenskap… men.. den egenskapen kan uttryckas och ”levas” på så många olika sätt…
”Not my cup of tea” … som dom säger på engelska… 2 (två) skator av fem.
Paul Auster (för övrigt född den 3 februari som Skatan men ett år senare än hon) har skrivit en liten kort fin berättelse, Timbuktu, om en ”utslagen” mans sista dagar…sedd genom sin hunds, Mr Bones, ögon… och skriven på Auster-vis…naturligtvis på hans slingriga ”flaxiga” men helt …underbara sätt. Den är kanske inte hans allra bästa… men berättelsen om Willi G Christmas … en ”uteliggare” och författare på väg att… innan han dör… uppsöka sin gamla lärarinna som alltid trott på honom för att be henne ta hand om hans ”verk” som finns i en box på en järnvägsstation). Willi har tidigare i livet fått en uppenbarelse, tatuerat en jultomte på armen… för att påminna sig om att hans ”mission” i världen är densamme som Santa Claus´ … att göra gott… Hans sista dagar … hans hela liv, hans tankar om liv och död, om moral, hans sätt att se på sin tid på jorden och hans tillkortakommande beskrivs, som sagt, genom denna hans trogne Mr Bones en ”byracka” som följer sin ”Master ” till det bittra slutet och … bortom det. De möts i Timbuktu…landet bortom … 4(fyra) skator av fem skator..får den av Skatan. Trots allt. Kanske lite okritiskt…men jag kan inte hjälpa det. Jag sväljer allt som Paul Auster skriver med hull och hår…
Alice B. Toklas självbiografi av Gertrude Stein (för övrigt född den 3 februari som Skatan men några år tidigare än hon) återkommer jag till… i ett eget inlägg… tids nog…
Skatans tankar 
Jag kanske borde ta mig an ”Timbuktu”. Upplägget låter intressant och bara det faktum att en byracka är inblandad gör mig intresserad av att få veta mer!
Kram!
Znogge! Jag har i och för sig läst en del kritiker som inte var så förtjusta som jag är… men jag gillar verkligen Paul Auster och den här var speciell just genom att det var en ”jycke” som ”förde talan”… Kram!
Ska se om den finns på skolans bibliotek…
Kram och god natt!
Znogge! Jag tror att den gavs ut i USA 2000… och i svensk översättning några år senare… så … hoppas att de har den på skolan.
Jag har också lite svårt för en del amerikanska författare. Lite flåshurtigt och inte så finstämt. Dom lever ju ett annat liv än vi som är lite svårt att ta till sig.
Du milde tid vilka tunga sidor du bläddrar i? Jag nöjer mig så väl med en liten spännande deckare lite då och då. Du är ju en riktig djuping vad jag förstår.
Hoppas att du mår bra och att du börjar ladda upp för midsommarfesten. Själv åker jag ner med familjen till Olofsbo där vi har vår villavagn. Blir väl lite lagomt av varje kan jag tänka mig.
kram
Jag slukar böcker som andra drar in luft så jag kommer definitivt att läsa dem!!
Lilla skatan, jag kommer faktiskt att sakna dig också.. konstigt, eller hur? När man inte ens känner varandra. Men nåt hos dig tilltalar mig.
Så många kramar att jag tappade räkningen efter 24!
Skogsnuvan! Jag ibland står jag helt främmande för det amerikanska kynnet… Kram!
pappa B! Jag mår bra… och laddar upp för midsommaren som firas på en ö här utanför… varje år med samma människor. ”Same procedure as last year ”…Och jag önskar dig en Glad midsommar också! Kram!
Tesstamente! Jag har röstat på dig… förstås… som månadens blogg… Och du … får… förstås också… hur många kramar som helstav mig… oräääkneliga…Tänk att ”personkemin” kan kännas så här på håll… 🙂 Hoppas du får en underbar sommar och längtar tillbaka ”hit” i bloggvärlden till hösten igen…