Den 5 augusti 2007, Lilla Blå:
Och …
så här kommenterade jag hos Lilla Blå … jag kommenterade ett inlägg som hon alltså skrev för två (2) år sedan … tugohundrasjuuu …
”Herre min je … lilla blå. Preciiis så är det för mig.Nu. Idag och igår. 2009. Jag skall i och för sig inte packa och resa … just nu men ungefär varannan timme är jag inne och glor i min blogg … om någon möjligtvis varit hos mig och glott eller kommenterat. Kommenterat är ju det som syns … om nån gjort. Och det är ju klart att de inte har. De ligger ute och badar och solar eller jobbar kanske första jobbveckan eller …
Så jag är alltså inte ensam om att vara ensam … ” Bloggvärlden sover eller har ledigt eller … Det är helt enkelt sommar.
Nu, anno 2009, verkar Lilla Blå ha lättare att hålla sina fingrar från datorns tangenter. Kanske har hon kommit på bättre tankar. Kanske har hon kul på annat sätt, kanske har hon fullt upp med att fixa håret eller nåt …
För i år har det faktiskt gått fleeera daaar (3) … sen man hörde nåt från henne på lillablåbloggen … och utan förvarning heller om att hon skulle nånstans … bara tyst … och Lilla Blå verkar fixa det … utan abstinens eller så.
Hon har sannerligen kommit längre än Skatan.
Sannerligen.
Skatans tankar 
Pst, här är jag och en kommentar! Verkligen avslaget och dött på bloggen. Säkert många som är ute och njuter av de sista semesterdagarna. Här är det en härlig sommardag!
Kram!
Znogge! Ja så måste det vara. För så hääär avslaget har det nästan inte varit på hela sommaren. Men nu skiner ju solen över hela Sveriges långa land och då gäller det ju att passa på. Kramar!
Jag lyckas väldigt bra att hålla mig undan i år – det gjorde jag inte förra året….man lär sig!
Bloggberoende!! Det är väl precis som vi pratade om sist vi sågs. Vissa spelar golf hela dagarna, andra shoppar (inte jag)och somliga bara jobbar med att flytta stenar än hit än dit. Blogga på! Kramar lilla e
pruddelutt! Man lär sig … när skall jag ??? 🙂
lilla e! 🙂 Kramar!
Är väl bäst att jag kommenterar lite då Men du har ju ett sådant bloggtempo så jag hinner inte riktigt meee! 🙂
Läser din blogg varje dag, men har svårt att förstå den just nu.
Fel på mej? Fattar ínte vad du vill förmedla.
Soldansare! Det var inte såååå jag menade … att ”tvinga” mina stackars bloggkompisar att kommentera. Jag tyckte bara att det var lite kul att för två år sedan hade Lilla Blå samma dilemma som jag har nu … svårigheter att hålla sig borta från bloggandet. 🙂 Undrar verkligen när jag skall lära mig det? Kram!
nickan! Det är inget fel på dig. Jag är väl helt enkelt lite rörig i skallen av solen och skriver därefter. Kanske går jag in och redigerar idag … Kram!
Inte vet jag men det ena utesluter väl inte det andra. Du som har bärbar kan väl både njuta av solen och läsa bloggar och titta på inlägg. Om du låg ute i solen och läste en tidning eller en bok skulle väl ingen förvånas så fortsätt du. Vi är människor i den moderna världen och med öppet sinne. Vi ser det väl så.
Kära Skatan, jag önskar jag hade mer tid. Tid att blogga, tid att kommentera, tid att fixa håret så där tjusigt som på bilden. 🙂 Men jag jobbar idogt. Den här sommaren har varit tuff – som somrarna brukar vara på mitt arbete. När andra är lediga jobbar jag så svetten lackar. Men snart är det min tur att ta semester. Då får vi se vad som sker… Jag vågar inte lova något. Arbetar man med ord kan det ibland bli för mycket av det goda… å andra sidan vet jag inget bättre än att skriva.
Skatan, jag tycker också det är trist när bloggvärlden går lite i ide men det brukar ju alltid lossna framåt höstkanten. Jag har inte övergivit någon av er bloggvänner och det verkar inte som du är ensam. Snart är gänget fulltaligt igen. Då tutar och kör vi, eller hur?
Stor kram så länge.
Skogsnuvan! Visst är det så … att jag har mer tid än andra … men just nu känns det lite jobbigt med att jag har det här b e r o e n d e t. Kan helt enkelt inte låta bli. Jo, när jag är inne i en bra bok så. Eller måste laga mat eller nåt … Då är man fast. Må jag säga. Kramar! PS: Jag öööverdriver lite förstås DS.
Lilla Blå! Jag har förstått att du har jobb upp över öronen, stackars dig. Klart du inte skall blogga när du är ledig sen. Vad jag ville ha sagt var att då … för 2 år sedan … var du nästan lika ”bloggtokig” som jag är nuuu. Och nu verkar du ha ett lite mer ”avslappnat” förhållande till bloggandet … skönt eller hur? Och just det skulle jag också vilja lära mig … när jag nu ”knycker” och inspireras av så mycket annat i bloggvärlden. Jag veeet att du inte har övergivet mig eller nå´n annan och hade inte en tanke på att du gjort det. Jobba nu inte ihjäl dig bara de här dagarna som är kvar innan du har semester. Kramar!
*ler* Det ligger mycket i vad du säger vännen. Bloggen blir nästan som en drog och att man dessutom möter trevliga, rara människor gör ju att det är svårare att slita sig. Själv springer jag som ett skållat får fram och tillbaka i huset, mellan nyttigheter, söner städning, bokläsning, produktivitet och annat smått och gott.
Jag är inne och läser men det är lite si och så med kommentarer, just som jag är på väg att skriva något så är det någon som vill ha uppmärksamhet därför blir det ofta osynliga avtryck från min sida. Känns inte kul att bara hafsa ned en snabb mening utan innebörd.
Just nu har jag en sådan ofantlig hemlängtan så det är inte klokt! Jag vill flytta, NU!!
Du var snabbare med att hitta Mimi Weddell skata som du är 😉
Kram!!
IKA! Visst ääär det fantastiskt med alla bloggvänner … och all inspiration fram och tillbaka, hit och dit. 🙂 Kramar!