Nu när jag fått mina bilder kan jag fortsätta min berättelse om mina upplevelser i Jordanien … och fortsätter där jag slutade – i Royal Automobile Museum – med en Harley Davidson-exposé …
Det fanns nämligen en hel samling Harley Davidson-motorcyklar ända från 1900-talets början där i museet, som nuvarande kung Abdullah II skapade för att hedra sin far kung Hussein … hans händelserika liv och hans jättestora intresse för bilar och motorcyklar i alla dess former …
(En ung kung Hussein … innan han blev kung … )
Det finns nog inget annat motorcykelmärke i världen som har samma ”status” och väcker sån hänförelse som Harley Davidson.

Den första Harley Davidson gjordes redan 1906. Den här är en av de tidigaste exemplaren V Twin – 1917.



Modell J – Motorcykel med sidovagn – 1929

1942 WLA.
WLA var den militära benämningen på Harley Davidsons (flathead-modeller), som uteslutande användes i Europa under andra världskriget.
Skatan tyckte faktiskt – trots de fantastiska bilarna som hade samlats där på muséet – att det var Harley Davidson-cyklarna som var allra bäst och roligast att se …
Jag har nämligen alltid ”vurmat” för HD och motorcyklar men som den fegis jag är aldrig ens suttit med på bönpallen än mindre kört själv.
Visst är de skönheternas skönhet ?
(2008 Harley Davidson XL 883L Sporster 883 LOW – från nätet förstås)
Efter att ha gått runt tillsammans med Stellan och vår guide Mr. Gargour …
och beskådat alla dessa skönheter – bilarna oc motorcyklarna – hade det dukats upp för en middag inne bland bilarna …

som vi åt … medan vi snackade och tyckte och valde vilken av alla dessa rariteter som vi gillade allra bäst.
Skatan valde förstås en HD:

… den med sidovagnen. För i den fanns det ju också plats för StinaFina att åka med …
Mannen har ju en motorcykel, men inte en HD utan en japansk skuggmisil med hantag! Den kan man köra 300 km/h med och jag har inte åkt med. Däremot tror jag nog att jag skulle kunna puttra fram i sakta mak på en HD 🙂
Britt! Sonen har en trike, ett stort vidunder … men med tre hjul. Deeen har Skatan åkt med bakpå. Jag hade svart skyddsutrustning med hjälm och visir … så jag var väl kamouflerad. Det var en hääärlig känsla att glida fram så där ”utan skydd”. Kramar!