Fortsättningen på resan mellan ”62 och döden”

Skatan hade tröttnat på att gå hemma. Pengarna var nästan slut så hon ville ut och jobba och gick till Arbetsförmedlingen för att söka jobb … jag tror det var i augusti redan.

Sedan dess har färden fortsatt … och fortsatt och fortsatt.

Och ännu är Skatan inte död och … mellan 62 och döden fortfarande. Förstås.

Som tur var fick Mannen  Skatan att lugna ner sig … ta det ”easy”, tänka efter.

För måttet rågades.

Och Skatan måste bara få upp det, ur sig det, spy galla, hämnas, hänga ut … you name it.

Och inget av Skatans namn är Behärskning eller Sans eller Måtta.

Men vem tjänar på det? Att spy galla?

Så hääär begav det sig:

Ingen  galla över Arbetsförmedlingen. Verkligen inte. AF  har skött sig …

Skatan fick en fantastisk handläggare … redan efter en månad ungefär. Hon fick ett brev med handläggarens namn och telefon och försökte nå henne. Försökte och försökte och försökte.

Slutligen var hon där  … i andra ändan av mobilen och Skatan oc h hon hade ett långt bra snack. Och kom genast med förslag och lösningar …

Hanläggaren hade fått in en förfrågan om praktikant. Villa Skatan prova på?

En praktikplats kan en arbetssökande få  för att ”känna på” en arbetsplats eller en bransch samtidigt som arbetsgivaren i och för sig inte får ersätta ett ”riktigt” jobb med en praktikant.  Men ändå kunna få en viss förstärkning.

Skatan blev eld och lågor.

Nu var det bara lite pappersexercis som stod mellan Skatan och ett jobb … om än ett tidsbegränsat sådant … ett praktikantjobb. Tre månader med chans till förlängning.

Det var bara en formalitet mellan Skatan och den här praktikplatsen, enligt handläggaren på AF.

Jag träffade min blivande arbetsgivare som också verkade vara eld och lågor.

– När kan du börja? Vad kul!

– Genast?

– Vi har massor framför oss. Vad roligt bla bla bla …

På en måndag för drygt en månad sen skulle jag träffa min blivande arbetsgivare tillsammans med övrig personal. Pappret skulle skrivas på och så …

Mötet blev knepigt. Något hade hänt. Något var förändrat. Det kändes egendomligt. Stämningen var om inte laddad så … lite nervös och pressad. Nu måste plötsligt ett styrelsemöte ske innan några papper skrevs på. Och mitt CV … kunde jag skicka in det?

Skatan skickade sitt CV och skulle få besked direkt efter styrelsemötet som bara låg två dar bort …

Dagen kom och gick. Skatan väntade och väntade och väntade  … ringde sin handläggare på AF som tyckte allt lät ytterst märkligt. Hon hade inte stött på några såna här ”krumbukter” tidigare …

Så kom ett mail med kallelse till  ä n n u  e n  i n t e r v j u !!!

Vad var nu detta?

Nu var det två personer som manglade Skatan som om det gällt värsta chefsjobbet …

Och det visade sig … hör och häpna … att det var just  det det gällde.

Plötsligt skulle inte bara Skatan vara praktikant på en arbetsplats, lära känna en ny bransch och vara behjälplig … naturligtvis … utan nu var det fråga om att ha visioner …

– Vad har du för visioooner till förändring, vad tänker du göra för att uveckla …  bla bla bla  ?

Skatan blev tagen på sängen. Spånade till något om ”sina visioner” men ställde sig också lite frågande, förstås, till utvecklingen. Det var sannerligen inte vad Skatan hade förespeglats om vad en praktikplats innebar.

Hem … och så ett nytt telefonsamtal med sin handläggare på AF.

Det var verkligen inte så en praktikplats var tänkt.

De skulle få en chef gratis och Skatan skulle jobba med ett ansvar … hmm … som hon verkligen inte hade tänkt sig att axla. Men en praktikant skall ju ha  sin handledare så … Det kanske kunde bli kul ändå …

Hon skulle få besked fredagen den 20 november. Senast och Slutligen.

Av en slump träffade hon sin ”blivande” chef och handläggare i ett annat sammanhang. Som nickade uppmuntrande mot Skatan och mumlande med ett menande, förnumstigt leende … att nu, nu skulle Skatan snart få besked.

Tisdagen den 24 hade Skatan fortfarande inte hört något. Inget mail, inget samtal eller sms på mobilen, inget samtal till hemtelefonen eller brev till hemadressen.

Inget besked överhuvudtaget.

Då ringde Skatan sin handläggare  på AF och berättade och sa att Skatan inte hade en tanke på att … om nu den presumtiva arbetsgivaren skulle få ändan ur vagnen och få för sig att vilja ha Skatan som praktikant och slutligen meddela Skatan detta  så … kunde hon stoppa upp sin önskan nånstans … Skatan hade annat för sig. Hon meddelade också att honvar ytterst besviken, förvånad, frustrerad, ledsen och a r g.

Handläggaren förstod fullständigt. Det var verkligen inte meningen att det skulle gå till så här. Det var oförskämt och oproffsigt … och verkligen egendomligt.

Alla talar om att många  arbetslösa arbetssökande försöker mygla, utnyttja systemet, arbeta svart och få a-kassa, bla bla bla

Ingen eller Skatan har åtminstone inte hört eller sett det, talar eller skriver om arbetsgivare som utnyttjar systemet och människor … som i det här fallet … å det grövsta.

Det har gått bra mycket mer än  en vecka sedan den 20 november.

Skatan har fortfarande inte hört nåt!

Men som sagt … ingen skugga över Arbetsförmedlingen denna gång … ingen skugga över Skatans handläggare där.

14 reaktioner till “Fortsättningen på resan mellan ”62 och döden”

  1. Oj oj vännen..Jag känner verkligen med dig. Det hela har skötts ohyggligt fult av denna ”presumtiva” arbetsgivaren. Det borde faktiskt kollas upp bland dem också hur de sköter sig, inte bara de arbetslösa ska bannas.

    Det är illa skött det hela, fruktansvärt. Som före detta arbetsgivare är det a och o att sköta blivande arbetssökande på ett bra sätt! Det får inte förekomma sådana här fadäser.

    Sträk på ryggen vännen, det är inte nog inte tänkt att du ska ha detta jobb, kanske finns det något dåligt med det

    Kram!

  2. Hejsan Skatan!

    Men kära nån då så illa de har behandlat dig. Så får det väl verkligen inte gå till.

    Tröstkramar och en önskan om en fin adventssöndag!

    /Ingrid

  3. Märkliga människor det finns på denna jord. Tur du kan argumentera och säga ifrån. Hoppas du hittar något annat med bättre arbetsgivare, kram. De där är INTE värda DIG!

  4. Ville bara säga…du är världens bästa Skata, och värd ett riktigt skatjobb. Samla sådan som glimmar, flyga högt och bara glida över allt vanligt grått och trist.

    Hoppas att du hittar rätt, det du vill där din kapacitet tas till vara.

    Kram:)

  5. Det var de värsta jag hört, att utnyttja systemet på de viset…äkta skitstövlar!
    Instämmer med kommentarerna ovan, sådana där typer är inte värda en kraxande skata.
    Ha en fin söndagskväll!
    Kram:)

  6. Jag tycker jag hör ofta om arbetsgivare som utnyttjar dessa tider till att ha praktikanter, och andra ”gratisarbetare” som betalas av AF eller Försälkringskassan istället för att anställa ”på riktigt”. Jag tror att det är en skam bland dessa stackars människor som utnyttjas av systemet, så det är därför vi inte läser om det i tidningarna. Ingen vill ge ett ansikte åt ”gratisarbetaren”. Skulle inte förvåna mig om de här arbetsgivarna är fler, än de som är arbetslösa och sjuka och myglar till sig bidrag.

  7. Dom begriper inte vad som flaxar med vingarna mitt framför nosen på dom! Du är värd en bättre praktikplats! Du kommer få det precis som du vill. Jag är övertygad. Kram!

  8. IKA! Nej jag har också lärt mig att ”sköta” arbetssökande vare sig de får ett jobb eller inte på ett respektfullt sätt. Och åtminstone svara på utlovad tid. Kram!

    Lilla Blå! Jag har väntat så länge med att brisera ”bomben” här så … jag vänder andra kinden till. Mannen lugnade ner mig när jag var som mest hätsk. Kram!

    Ingrid! Nej, så fååår det inte gå till. Kram!

    Znogge! Nej det får inte gå till på detta viset, helt klart. Men det verkar inte vara så ovanligt när man hört sig för lite grand. Kramar!

    Ingrid! Jag är gammal i ”gamet” och tål en del. Men tänk på alla ungdomar som råkar illa ut. Då är det verkligen illa. Att få en sådan bild av arbetslivet och hur det går till. Respektlöst helt enkelt. Kram!

    Peace in mind! Nu skall jag hitta Jobbet, var så säker. Mig knäcker man inte så lätt. Kram!

    Billan! Nej de är inte värda Skatan … och inte någon annan heller om de skulle fråga mig. Man får vad man ger … eller hur det nu är. Kram!

    Britt! Det är för dj-ligt helt enkelt. Kram!

    Loll! Jag tycker mest det är hemskt för unga människor som kommer ut i arbetslivet och träffar på såna hääär chefer. Fy sjutton vilken värld det har blivit. Kram!

  9. Ta inte det där jobbet. Det luktar skit på långt håll. Såna arbetsgivare ska man inte ha något med att göra. Det kommer inte att leda något till i alla fall. Hur i fridens namn ska du hinna med det där Nej fy sjutton.

  10. Jag hade en gång i min ungdom praktik på en plats där man gick på knäna. En dag kom styrelsen på besök (!) och de anställda hade gjort en presentation som tydligt visade hur MYCKET man hade att göra och vilket stort behov det fanns av att anställa mera. Styrelsens svar var att det var ju tur att det var hög arbetslöshet så att de kunde ta det på ALU (som praktikerna hette då).Så det är inte bara bra med praktiken.

  11. Skogsnuvan! 🙂 Ja, det luktar sannerligen skit lång väg och jag tänker INTE ta den praktikplatsen om de så kastar den efter mig. Så det så. Kramar!

    Soldansare! Nej det är inte bara bra med praktikplatserna när de inte är som tänkt … främst för ungdomar att prova på för att så småningom kanske kunna få en riktig tjänst. Utnyttjar arbetsgivarna bara praktikanterna för att SJÄLVA få alla fördelar så … 😦 Kram!

Lämna ett svar till Lilla Blå Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.