Klockan sju träffades Stora B och Skatan på Engelska puben.
Det var bara vi och några ur vad man brukar kalla för A-laget.
Och så Amie … Engelska pubens pubägare och värdinna.
Det var här vi hade så himla kul hela 90-talet. Det var här alla banden spelade och det var live-musik flera gånger i veckan. Ibland band som the Orphans som Stora B och Franked spelade i, Nippe Sylwén och … hm … Skatan kommer inte ihåg namn … har verkligen svårt för att komma ihåg vad de här banden hette … så här dags på kvällen … ibland trubadurer som Stommen och Al och … Björn Pedersen och …
han … Björn Pedersen … han kunde sjunga Mustang Sally bättre än till och med The Commitments
Det var fullt med folk som drack öl, lyssnade till musiken, stimmade och stojade, dansade med, och rökte … Kläderna luktade pyton när man kom hem … men åååh så kul vi hade. Och träffade många nya och gamla vänner. Och slog oss i slang med … tja, i stort sett vem som helst.
Det var så Skatan träffade Stora B också. En gång i tiden. Där på Engelska puben.
Ikväll drack vi öl och vin och Jägermeister och whisky och mera vin och … och pratade om gamla tider. Då det begav sig. Och det var som igår fast ändå så himla längesen … Amie letade fram en cd … hon gick till och med ner i källaren för att hitta den … med Moose on the loose … ett band som Stora B spelat i och spelar i fortfarande … nån gång … när det beger sig. De bytte namn … för det var ett annat band som också hette Moose on the loose … till ”Håkan ”vad han nu heter” och hans E-street band” (han kommer från Edsbyn) Vi lyssnade till Håkan som sjöng cover på Hound dog … Kanske inte bättre än Elvis men … bra.
Jättebra.
Vi pratade om Sture, stammisen som är död, om Maggan en annan stammis, som också är död … Det var människor som brände sitt ljus från båda hållen och hade levt tuffa, brokiga liv men med sina drömmar förstås och mycket att berätta om …
Men vi pratade också om livet i stort, Stora B och Skatan, om våra barn, och hur vi känner det nu … om att bli äldre … att bli gamla …
Och vi pratade om Margith.
Det var en glad lite melankolisk skata som vandrade hemåt ikväll … hämtade StinaFina, gick kvällsrundan i sitt Borlänge … där ingenting längre är sig likt.
Och det är klart. Det kan det ju inte vara. Det vore ju konstigt om det vore sig likt. Efter tio år. För det var tio år sedan Skatan flyttade … och sen besökte Borlänge lite då och då … och … det var längesedan redan då.
Skatans tankar 
Roligt att få en nostalgitripp tillsammans med någon som var med och förstår precis hur det var. Tiden går så fort och när man är fler så poppar minnen upp. Ska du flaxa hemåt snart?
Jaaa du det var tider det ! Med lite för- eller efterfest i Magiths atelje´.
Skogsnuvan! Jaa, det var jättekul att snacka om gamla tider med Stora B. Jättekul! Hemåt bär det av på onsdag efter att Sonen har kollats upp hos doktorn i morgon. Vad som än händer åker jag hem på onsdag för att komma tillbaka till jul. Kramar!
Morfarsblogen! Det var det. Tider det! Skall försöka leta fram en lite hackig videoinspelning från när Skatan fyllde år och Margith ordnat överraskningsfest för henne där i ateljén. Då var du med. Kommer du ihåg? Kramar!
Det lät som en härlig kväll i minnenas kvarter. Ibland är det härligt att bara ge sig hän och det som varit, släppa loss nostalgi, skratta och minnas. kram
Loll! Ja det var verkligen en härlig kväll. 🙂 att minnas länge. Kramar!
Loll skrev exakt den känslan jag fick då jag läste. Botanisera i de kvarteren…så befriande härligt lössläppt.
Fast ikväll, också njutning, julkonsert med Litens skola. Gåshud:)
Peace in mind! Julkonserter med ”änglaröster” Det var ett tag sen IRL för Skatan. Ha en härlig kväll! Kramar!
Nostalgi är både glädjande och lite.. ja melankoliskt. Man undrar vissa gånger vad som hände med tiden då allt var en fest. Men alla tider har ju sitt som man kommer minnas när man sitter någon annanstans om 10 år…
Bara man känner sig nöjd med vad man åstakommer här i livet. Då kan det rulla på hur det vill 🙂
Härligt med nostalgiträffar i goda vänners lag. Hoppas allt går bra nu på återbesöket för sonen så ni hinner få lite julstämning utan sjukbekymmer! Kram
Ja, det var en udda upplevelse, inte alls planerad, på en udda dag med udda pub-lik. Det är då det är som bäst! Tio år går fort!
Turez! Du skriver så kloka ord … nästan ”en sextioårings” 🙂 Du är 21 år och har heeela livet framför dig och du har bara kommit till förrätten på Livets festmiddag … Festen den rullar på ”hur det vill” ända frampå ”småtimmarna” med efterfest, kanske, till och med. Kramar!
Ingrid! Ja det var en jättetrevlig kväll med Stora B på Engelska. Den skall jag sent glömma. Idag får vi veta mer om hur det står till med Sonens lunga efter de här dagarna. I morgon åker jag hem och ”fixar jul” och så är jag här i Borlänge igen lagom till julafton. Kram!
Stora B! Pub-lik!!! Du kan du … Stora B. Du är dig åtminstone lik. Kramar!