Flaxet började försenat … men det hade Skatan nästan kunnat räkna ut så visiten hos pappa blev kort. Fem minuter före hans lunch och en kvart efteråt …
Pappa har börjat gå på rullband!
Han hade sett något på TV. Ett rullband som man kunde gå på och motionera inomhus. Så han ringde till sjukgymnasten Elisabeth och visst … visst kunde han få prova det.
I förrgår hade han ”promenerat” tre minuter. Han tänkte nog utöka det till fem. Och han får hålla Elisabeth i handen hela tiden.
Svägerska I och Skatan träffades under ”Svampen” på Stureplan där man träffats jämnt … för det går liksom inte att ta miste …
Sedan gick vi till Saturnus och käkade lunch, omelett med lax och spenat. På en kulinariskt hög nivå … Och drack cappuccino på det.
Och pratade och pratade och pratade … i två timmar och vi kunde ha suttit där i två timmar till. Men Saturnus är trångt och när ”folk” började slå sig ner bredvid oss vid de små smala borden kände vi att det var dags …
Saturnus, förresten, var visst Lars Noréns stamställe dit han tog folk för att prata. Det är sånt sorl där så det går nog alldeles utmärkt att tala ”ostört” . Ingen kan avlyssna vad man säger för det ”brusar” så …
Efter att vi skiljts åt strosade Skatan omkring lite i Sturegallerian och in i och ut ur affärer tills det var dags att möta Matlagningsgänget. Det var bara jag från ”landet” som tagit mig upp till ”stan” så vi var en skara på fem personer som klev in genom Stockholms Auktionsverks imponerande dörr för att få en ”privat” förhandsvisning av Fashion 2010-02-15
(Irika har tagit bilden i höstas … antar jag för då gick den första Fashion-auktionen av stapeln)
Deeet var verkligen kul. Och speciellt. Att få en inblick ”bakom kulisserna” och se alla dessa fantastiska kreationer från sent artonhundratal till tidigt 1990-tal.
Vi hade en guide … som Skatan förstås inte kommer ihåg namnet på … som berättade väldigt kunnigt om varje plagg som vi stannade vid eller frågade om …
(Skatans mobilbild: Vår söta guide med en Pierre Balmain-klänning …)
Vet ni förresten varför Chanels väskmodell som ser hur så här … 
kallas 2.55 ? Jo, den skapades i februari (2) 1955.
Alltid lär man sig nåt.
Skatan fastnade för en hatt som hon i förstone tänkte lägga ett förhandsbud på … men ångrade sig. Hon visste inte riktigt n ä r hon skulle bära den liksom. Till jeans?
Kanske kräver den lite övrigt i klädseln … eller?
Eller?
Så det fick vara.
Innan vi lämnade Auktionsverket för mat … mera mat … tittade vi lite på gamla modeplanscher …
Den hatten hade väl varit något för Skatan? …
Våra steg stapplade på moddiga gator med risk för istappsnedslag … till Grodan för ytterligare kulinariska äventyr.
Skatan åt kalvlever.
Och drack rött vin.
Och drack svenskt kaffe på maten.
Sista tåget hem … en halvtimme försenat … men vad kul och gott … det hade varit.
Ett riktigt kul-inariskt flax i alla bemärkelser.
Skatans tankar 
Tuff pappa du har! Och stilig är du i hatt. Själv ser jag ut som om man satt en hatt på en vattenmelon när jag provar.
Ja, pappa ”går inte av för hackor”. 🙂
Jag har alltid gillat hatt men burit hatt först de senaste åren. Och mest lite sportigare snitt på dom …
En av de första hattarna jag köpte var Melittahatten om du kommer ihåg. När någon jag mötte sa: Fyrtiofyra … och jag sedan förstod att det var den fyrtiofjärde Melittahatten han ”mött” under dagen … åkte den i byrålådan. Fastän den åtminstone var röd och inte blå som de flesta andra Melittorna. Kram!
Ja, det var så roligt att träffas och prata! Man blir ganska pratabstinent när man mest bara har sällskap av sig själv. Snart ska jag åka iväg och skriva kontrakt på min nya våning – hurra! Sedan gäller det att göra sig av med allt som inte får plats, när bostaden krymper från ca 100 till ca 60 kvadrat. Less is more, får bli mitt motto.
Kram och hälsning till er båda från
Kristina
Grattis … där gjorde du ett kap. En vackrare våning, om än mindre än den du har, kan du inte få. Så ljus och fräsch och …
Ja, det var verkligen kul att prata några timmar. Vi har ju så många gemensamma intressen och kan prata hur länge som helst …
Det gör vi om någon gång … Kramar!
Låter som en fantastisk dag. Gamla kläder från just den perioden… oh la la. Jag hade gått i spinn.
Jag är ju egentligen inte så där jätteroad av kläder men … ja …jag gick också i spinn … En del klänningar var sannerligen som konstverk …
Kram!
…läste slarvigt… till tidigt 1990-tal stod det ju… nå, jag läste tidigt 1900-tal… och DET var/är en period som alltid får mig att gå i spinn.
Jag spinner vidare, kära Skatan. Over and out.
Artikel 1039 var en aftonjacka från sekelskiftet ( http://www.auktionsverket.se/dbk/rdbk_oversikt.asp?at=a&d=2010-02-15&sp=se&bm=U002&st=and&snr=0&in=0&tx=1&tl=1880+-+1900 ) och Artikel 1090 var en charlestonklänning från 1920-talet i en fantastisk färg … mauve, tror jag den kallas … ( http://www.auktionsverket.se/dbk/rdbk_oversikt.asp?at=a&d=2010-02-15&sp=se&bm=U002&st=and&snr=0&in=0&tx=1&tl=1920 )
Spinn på …
Du inspirerar, du lever så rätt. I bemärkelsen orkar ta tag i, orkar reflektera, orkar ta in och ge vidare.
Tack, o fö skulle jag gärna gått med på den visningen:)
Det är verkligen underbart att se sådana plagg … så in i varje detalj uttänkta och välskräddade och med underbara material … Jag är inte särskilt intresserad av kläder annars men …
Nu bor du ju lite långt söderut … men auktionen är på måndag … jag kan inte gå … men nästa gång skall jag försöka gå på auktionen (september tror jag) … inte för att bjuda men titta, titta och njuta.
Kramar!
Din pappa är väl för skön. Ett levande bevis för att ingenting är någonsin för sent. Underbart. Lika underbart som hatten. Det var ju om något en riktig skathatt. du borde köpt den.
Ingenting är nånsin försent. Och bättre sent än aldrig. Så … i morgon 🙂 börjar jag ett bättre nyttigare liv. I morgon.
Kram!
Du borde lagt ett bud på hatten! Som gjord för dig.
Kram
Säger du det? Det är ju inte för sent än … så kanske jag gör det. Lägger ett bud. 🙂 Kramar!
Låter som en underbar dag i huvudstaden, den där klädauktionen hade varit rolig att se… märkligt, när man bor här så kommer man sällan iväg på något utanför det gamla invanda… Kram!
Nej, och du har ju så mycket i ”dina kvarter” också. Vi talade just om det, en annan söderböna och jag när vi slirade fram där i modden till T-banan… mätta och belåtna. Det var så ödsligt på Östermalm … rena Sibirien. Och klockan var bara strax efter nio. På Söder är det alltid fullt med folk som skall någonstans, göra något …
Men själva auktionen är först på måndag så du har fortfarande möjligheten och kläderna visas fr o m fredag tror jag. Kram!