Margith var med oss på Kärringträffen

Skatan hade aldrig hittat fram till huset i skogen om hon inte stött på Monkan. Vi körde sedan i karavan ditut.

Väl framme  hos Birgitta bjöds vi på en fantastisk lunch … två soppor, en lins- och en svampsoppa. Skatans absoluta favorit blev förstås svampsoppan.

Birgitta

Vi överlämnade en korg full med presenter … personligt valda av oss, min var den där koltrasten.

Och sedan drack vi kaffe och åt av en del … en hel del … av de goda bakverken som fanns i  korgen.

Vi väntade på ett medium som hade lika svårt att hitta dit som Skatan hade haft om hon inte haft ledsagare. Birgitta fick till slut åka och möta Ellinor som så småningom kom ”i form” där i köket.  Det här var Skatans andra upplevelse någonsin av ett medium och ännu en gång var det helt makalöst. Jag kan inte förstå hur det går till. Hur kunde hon veta? Hur kunde hon säga saker om mig och till mig som hon absolut inte kunde ha en aning om? Och de andra fick förstås också hälsningar och råd från andevärlden. En del mer, en del inte alls. Men alla var också införstådda med att det inte är i  mediumets makt att bestämma vem som ”ville och skulle komma till tals”.

Sedan var det tipspromenad med 12 stationer. På den tionde fick vi dricka bult … som tog ett tag att ”uppskatta” … men var inte så tokigt om man inte ”luktade” på den först.

Frågesporten gick ut på att hitta ett namn på en krydda med hjälp av frågorna. Det kunde röra sig om en fråga som t ex … ”Ett dialektalt uttryck för välkomnande” … och svaret var ”kummin” … Kumm in 🙂

Eller … ”Var  Don Juan ofta” … och svaret var Muskot … mus-kåt 🙂  (Ursäkta det grova språket)

Ni kan förstå att vi hade kul och flamsade och skrattade som man bara gör i det där kärringgänget.

Margith hörde inte av sig den här gången heller. Men hon var högst närvarande hela helgen och kvällen.

Skatan fick ett kort av Monkan som visar Margith och Skatan på en annan Kärringträff … den allra första i början av 2000-talet …

Vi åt  middag och lekte lekar och snackade om alla minnen vi hade och kvällen, natten, slutade med att Skatan fick ”sovhedersplats” inne i huset medan en del låg i ett uppslaget militärtält och en del i sina bilar.

Vi åt förstås fruktost länge och väl  … innan vi packade ihop oss och så småningom skildes åt.

Tills nästa gång.

Tryck gärna på x-et för att ta bort remsan längst ner.

10 kommentarer

  1. Låter roligt även om jag är gravt skeptisk till medium och dessutom tycker att de borde hitta någon lämplig ande som kan visa dem vägen så att de inte far vilse.

  2. Jag med är … men kan nu nästan säga ”var” … grovt skeptisk till medier. Att hon for vilse … tja vad jag förstår står hon inte i ständig kontakt med den andra sidan. Hon är ju mer eller mindre i trans då och skulle hon vara det bakom ratten så … 🙂 Kanske inte att rekommendera.

    Kul var det hur som … och hur hon bar sig åt har jag ingen aning om …

    Kramar!

  3. Visst hade vi det trevligt! Så oerhört roligt att träffas igen. Kramar i massor

    1. Jaa … så himla kul! Det är alltid så roligt att träffa Hadin- och Nyman”kärringarna” … Jag längtar till nästa gång. Massor av kramar i retur!

      Kramar!

  4. Spännande med medium. Även om jag har blivit lite skeptiskt till sådant på senare tid. Vet inte varför. Kanske efter att jag var på Höga Kusten, på pensionatet där det verkligen sades att det var andar som levde där. Jag kände inte den minsta närvaron.

    Vilka härliga bilder!
    Jag tycker det verkar så härligt att träffas så där år efter år och att så många verkligen ta sig tid i sina egna liv för kärringaträffen! Enastående och lite avis är jag. Jag skulle också vilja ha ett gäng gamla godingar som möts. Men mina ”gamla” godingar är inte så bra på att planera och prioritera framför sina mest aktuella saker i sina individuella liv. Och det är synd. Njut av alla kärringaträffar!

  5. Ja visst är jag också skeptisk men … jag förstår bara inte hur hon kunde veta det om mig som hon sa. Så ofta och så väl känner jag ju inte de andra ”kärringarna” heller att de skulle ha kunnat ”skvallra”.

    Att vi kärringar träffas en (fast det har blivit flera) gånger om året är hur kul som helst. Speciellt för mig för då håller jag kontakten med Margiths släkt och det är så härliga människor. Att du har svårt att ”samla ihop” ett tjejgäng förstår jag eftersom ni är så unga. Den yngsta hos oss är 27 och bor förresten i Gävle och är damfrisörska. Hon ”klippte till” mig i håret så nu är det mycket snyggare än innan trots att det var lite för kort.

    Ha det!

    Kram!

  6. För mig är det inte ett dugg konstigt med medium eftersom jag levt nära så många människor med speciella krafter. Du kan vara säker på att Margit skrattat tillsammans med er och ni ser verkligen ut att ha haft en underbar stund tillsammans. Det är sånt som ger en god energi för att ta tag i vardagen igen

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.