Hitler kan ha haft judiskt blod i sina ådror …
och någonstans … i ett radioprogram … hörde Skatan att den franska presidenten Nicolas Sarkozy lär ha romskt blod i sina …
Inga jämförelser i övrigt …
En av de utvisade romerna berättade att presidentens efternamn … Sárközy …som det lät innan det ”förfranskades”… var vanligt hos romerna.
Skatans flicknamn är också ett namn som återfinns hos en finsk romerfamilj … och undersöker man hennes DNA finns det säkert judiskt blod i hennes ådror också.
Och … ?
Till skillnad från Hitler och Sakozy har Skatan en djupt grundad och ”icke förhandlingsbar” uppfattning om människors lika värde …
Leva och låta leva …
Tänkvärt …
Skatans tankar 
Och av klokaste fåglar, så är du min favorit: Leva och låt leva. Det är faktiskt inte svårare än så.
Nej det är det nästan inte … för det mesta … Leva och låta leva … Friheten utdragen till sin spets …
Kram!
Jag själv, min familj, min släkt, min ätt, mina vänner, mitt folk, min nation…?
Fungerar inte alla människor, folk och stammar, så?
Ensamma egon står sig egentligen ganska slätt, när det kommer till kritan och när det brinner i knutarna? Då är det just sina egna fränder och gelikar man förlitar sig på?
Ja, så är det förstås … att man lutar sig mot sin familj, sin släkt o s v när man behöver det, finner tryggheten där … men att man för den sakens skull inte behöver fördriva ”grannen” eller gasa ihjäl något annat ”folk” …
Romerna fördrivs från Frankrike och Hitler gasade ihjäl både judar och romer och oliktänkande …
Och när ”det brinner i knutarna”, dvs. när ”fiendskaper” uppstår, som det alltid har gjort genom den mänskliga historien? Det är väl kanske just då som ”självförsvarsstrategier” börjar mobiliseras? För sig själv, sin familj, sin ätt, sitt folk etc.? Dessa självförsvarsstrategier, som inte sällan handlar om att utesluta, fösa undan, stänga ute, inte låta vara med? I små grupper, liksom i stora? Mönstret går igen? Hur skall folkgrupper försvara sig mot fiender som kanske vill dem illa? Hur skall nationer försvara sig mot fiender som kanske vill dem illa? Det är alltid komplicerat och inga enkla saker…? Det är aldrig ens fel att två träter?
Nej … det är aldrig ens fel att två träter … det har du rätt i.
Men det är ”ens” fel om man tar livet av den andre. ”Offret” har verkligen inte ”sig själv att skylla”.
Jag förstår inte heller riktigt vad du vill säga här … Försvarar du att man kastar ut en folkgrupp ur landet för att de inte ”passar” eller att man tar livet av folk för att de är ”undermänniskor” eller … Jag förstår inte.
Alla människors lika värde – nej, det är inte förhandlingsbart.
Nej och det är alla demokratiers grundvärde som inte får ”tummas på” … 🙂 och vi måste reagera om det görs …
Kramar!
Hej Skatan!
Jag försvarar aldrig mord, mördande, eller egentligen inte ens krig! Då tycker jag absolut mycket bättre om… Leva och låta leva! Ja, det är en bra livshållning och filosofi!
Det finns dock i historien folk som i olika tider tyckt att det finns ”rättfärdiga” krig, och att det är bra, i självförsvar naturligtvis, bomba farliga, tänkbara fiender. Ja, som bedriver mord, mot de som kan tänkas tänka några fientliga tankar eller göra några fientliga handlingar… och alltså måste förhindras att utgöra något hot . Alltså, där man anser att självförsvarsåtgärder, till försvar, för sig själv, sin familj, sin ätt, sitt folk, sin nation, osv. är fullt berättigade…
Jag menar att det finns, och har alltid funnits i historien, folk som blir fiender och ”osams” av en eller annan anlednin! (”Aldrig- ens- fel -att -två -träter”-principen” är kanske tillämplig i alla mänskliga sammanhang, stora som små?)
Bråk och konflikter uppstår, både mellan och inom länder. Olika viljor vill olika saker och drar åt olika håll, och vips så är konflikten, kanske ett inbördeskrig, verklighet? Som i Sverige då Karl IX tog makten från Sigismund, och sedan dödade alla oppositionella och ”fiender” vid Linköpings blodbad 1600! Hårda bud! Eller varför inte det amerikanska inbördeskriget? Det var också ganska så blodigt! Och för att inte tala om Ruwanda! Så det är ju verkligen inte någon främmande företeelse i den mänskliga historien!
Är då kontrahenterna i alla dessa konflikter som uppstår, i små som i stora sammanhang, lika skyldiga och medansvariga till att bråket över huvud taget uppstod eller kan man peka ut den ena parten och säga att den är oskyldig och därmed låta den andra parten i ”konfliken”, eller inbördeskriget etc., bli förövare?
Kan man alltså i några som helst konflikter frångå principen om att ”Det- aldrig-är- ens –fel- att –två- träter”?
Vilka självförsvarsåtgärder har egentligen olika folk rätt att vidta, för att kunna försvara sig själva, sin familj, sin ätt, sitt folk, sin kultur, sitt språk, sitt territorium, mot potentiella fiender? Fiender med ”fientliga tankar” och kanske också viljor och handlingar? Som vill orsaka skador på olika sätt, t ex stölder, rån, ja, kanske mord och upplopp, eller andra terroristhandlingar?
Svåra frågor!!Usch! Jag vet inte varför jag funderar kring dessa frågor! Bry dig inte om dem om du inte vill. Men ibland är det intressant att resonera kring principer…
V.h. Alexandra
Hej igen!
Kriget/krigen för inte så länge sen … nära oss … på Balkan är ju en sådan konflikt där grannar som levt i sämja plötsligt blev bittra fiender och började skjuta på varandra för att de tillhörde olika religioner (ortodoxt kristna och muslimer t ex) eller olika folkgrupper som serber och kroater med ”mycket elände nedstoppat i bagaget”.
Jag litar på att det finns medel att hålla koll på terrorister, knarklangare mm (med EU:s hjälp och stöd) med de nya teknikerna utan att behöva blanda in ALLA och läsa t ex allas sms och email etc …
Det här är en komplex fråga om du mycket riktigt nämner och jag tror att jag avslutar diskussionen här … om ingen ytterligare förutom du och jag ”ger sig in i” den.
Det har varit kul att diskutera med dig.
Nu skall jag klura ut sju saker som de som följer min blogg inte känner till om mig. Och deeet kommer bli svårt … så ”transparent” som jag är.
V.h. Skatan