… eller
– Det var ju tråkigt att det skulle bli så här …
(internt skämt 🙂 )
Ja, där satt Skatan på den där lunchen och blev bara mer och mer lik sin mamma.
– Visst är rotsakerna inte tillräckligt varma, skall jag slänga in dem i ugnen en stund till …
– Ääär det inte lite för lite salt?
– Jag hoppas att ni gillar blodig biff … är den fööör blodig …
– Är det för starkt …
Och …i det här fallet … har det inget med gener att göra.
Inte det minsta 🙂
Så …
nu är det dags.
Nu är det hög tid.
Att ta itu med det …
Nu när Skatan snart är ÅLDERS-pensionääär till och med … är det verkligen högre än hög tid.
Nu skall hon sätta till alla klutar
– Huka er tjejer, Karin och Lilla e och Pa och Ida och Johanna och Agnes och Alice
för nu kommer mamma och svärmor och mormor och farmor Skatan snart kraxande och flaxande utan sin mamma-belastning och vara-till-lags-reflex…
Nu skall hon jobba på det … att inte i alla väder vara så in i bomben till laaags …
Och ni med …tänk på det nu …
– Jobba på det …bli inte som mamma!
Till lags.
Det är slut med det nu.
Basta.
Skatans tankar 
Jag låter Bob Hund tala medan jag bara kramar :
Ha ha ha … jag klappar takten !!!
Kram!
Inga problem på något vis. Inte för min del i alla fall. Jag är helt olik min mamma trots gener 😉
Kram och lycka till med dina föresatser!
Vad skönt … Jag skulle gärna vilja ha min mammas bra sidor men på något sätt har jag fått de sidorna som jag mest irriterade mig på hos henne … det där att vara så osäker på vad jag gjort … om det smakade bra det jag lagat t ex … inte veta hur jag skall vrida och vända på mig för att alla skall bli nöjda ochglada.
kram!
Visst blir man bestört när man börjar känna igen sidor från sin mamma som man egentligen tänkt ” Så ska jag aldrig bli” Rätt vad det är så slår det en att man både är lik mamma i spegeln och hur man tänker. Oj oj oj.
Oj oj oj … det är inte klokt egentligen så det kan bli. 🙂 Är det en naturlag tror du?
Kram!
Hahaha, dessa mammor…
Jag har blivit allt som min mamma inte är.
Revolution på gång?
Jodå, det var inte för inte som jag flög hemifrån bara tre månader innan jag skulle bli 16 år.
Du har många ruter i dig, kära fågel.
Kram!
/Marie
Bra Marie! Ju snabbare man ”frigör sig” desto bättre och lättare blir det att bli ”sig själv” 🙂
Kram!
Hej Skatan!!! Inte till lags mer! kram
Inte mer … inte längre … Kram!
Känner igen mig, speciellt när det gäller maten. Är det för salt, eller inte för salt, köttet för segt bla bla bla. Varför håller jag på så? Tycker nästa det blir mer nu för tiden.
Mamma var inte heller någon storfräsare på mat, men den mat hon gjorde var god tycker jag. Min mamma yrkesarbetade nästan hela min uppväxt, det var inte speciellt vanligt då. Förstår att hon inte kunde lägga ner så mycket tid på matlagning. Däremot minns jag med glädje deras många glada fester, då var det mat o dryck i långa banor. Minns också hur bror min o jag morgonen därefter länsade bordet på överblivna kakor o sockerdricka.
I framtiden, jag sällar mig till sällskapet ”inte till lags mer”. Det är tanken o omtanken som räknas.
Sällskapet ”inte till lags mer” kan nog växa sig stort 🙂 Det är många som … ju äldre de blir och mer medvetna om sitt beteende … vill sätta ner foten och inte längre ”vara till lags”.
Och visst har likheten med sin mamma ökat med åldern. Först är man inte alls lik henne i de här avseendena … för man protesterar, rebellerar … men så smyger dt sig på … de där förhatliga egenskaperna. Ända tills … nu när man är äldre och rebell igen 🙂
Kram!