… och hos Ingalill flyttar hela 2 242 stycken in i huset och fram i ljuset igen …
De kryper fram nu ur vrårna, från loftet, från kökssoffor och skrymslen där de ligger och sover … tror Ingalill, ja … under resten av året.
Ingalill berättade … (hon går också den här tuffa bantningskuren hos Kinesen och det är där Skatan har träffat henne) …
Ingalill berättade att lagom till advent är hennes tomtar på plats och den sista tomten packas ner i slutet av januari.
Och alla tomtar grupperas efter ålder …
Skatan är djupt imponerad. Hon har själv samlat på grisar en gång … men några 2 242 grisar har det ju långt ifrån blivit.
Skatan är alltså ingen riktig samlare. Dom ger inte upp … som hon har gjort.
♥♥♥
En och annan tomte har flyttat in i Villa Skogsberg och till Skatan och Mannen under åren också förstås.
Men vi vet inte hur vi skall få dem att trivas i år.
Förr om åren har en del av dem slagit läger i öppna spisen och trivts bra där … men i år verkar det som förgjort.
StinaFina tycker inte att de har där att göra.
Hon står och blänger på dom … och morrar … och hon satte till och med igång med att skälla som en bandhund när de större tomteparet flyttade in … och … när vi vände ryggen åt och satt i godan ro ute i köket hördes plötsligt en duns …
StinaFina hade dragit ut en av nissarna och var i full färd med att göra flis av honom …
Nissarna har flyttat in lite längre i spisen … på som de tror … säkert avstånd från bestens käftar.
Det större tomteparet har helt sonika flyttat in i bokhyllan … helt utom räckhåll.
♥♥♥
Den allra första tomten som Skatan lärde känna var en fin liten trätomte med lykta. Det var Skatans första jul, den år 1946 …
Skatan i mammas knä julen 1946
Någonstans finns en bild på Skatan när hon drar en liten liten liten röd dockvagn där hon placerat den älskade tomten … som faktiskt har hängt med sedan dess. Först hemma hos mamma och pappa och sen hos Skatans syster.
En jul för några år sedan fick Skatan en julklapp av sin syster.
– Va, vi skall ju inte ge varandra julklappar?
Ja … ni har ju redan förstått vad det var i den där julklappen förstås … Skatan packade upp den älskade första tomten som hon alltid sett som sin tomte och nu står den i ensamt majestät … utom räckhåll för rovlystna blickar och käftar … och ser ut över sin familj så här i juletid.
♥♥♥
Egensinnig tomte har släkt över helt världen … berättar Magnus Andersson i dagens SvD, en artikel som Skatan inte återfinner i nätupplagan.
Och det är bäst att vara snäll mot sin tomte …
– Tomtar är små ambivalenta väsen med kort stubin som finns över hela världen, säger forskaren Roland Hallgren
… De är ofta starka och kräver offer, annars blir de ilskna.
… Den lille tomten med lustig luva och hett temperament är alltså globaliserad.
Att vår tomte – dagens tomte – har sina rötter i det kristna helgonet Sankt Nikolaus … har vi fått lära oss .
Men att han dessutom är släkt med småtomtarna som från början var väldigt bundna till bönderna och gårdarna är helt klart … och det är där … hos småtomtarna som Skatan känner att de ”riktiga” tomtarna hör hemma.
Småtomtarna, diminutiva väsen, var kända för att ta hand om den de bodde hos. Behandlades de dåligt straffade de bonden, kanske genom att se till att komjölken sinade och att grannens lada hade mer hö.
– Tomten fyller samma funktion över hela världen och vi människor har samma attityd till honom, säger Roland Hallgren (SvD, Magnus Andersson)
Kobolt, brownie eller nisse
Den västeuropeiska småtomten heter kobolt i Tyskland och brownie i England.I Danmark och Norge kallas han främst för nisse.
Tomten har släktskap
med de gamla romarnas skyddsgudar
larer och penater
– dessa var också dvärgliknande skyddsväsen.
Tomten är i princip alltid en man, sannolikt
beroende på att ursprunget vilar på det gamla bondesamhällets
normer. Källa: Roland Hallgren, religionsprofessor vid Linnéuniversitetet i Kalmar. TT
Skatans tomte liknar nog Tomten av Viktor Rydberg … väldigt mycket …
Det är en RIKTIG tomte det …
Läs även andra bloggares åsikter om Tomten
Över tvåtusen tomtar!!!!!!……Det var det värsta…
Jag har samlat på grodor, men precis som med dina grisar går samlandet si så där:)
En och annan tomte har letat sig fram ur kartonger och skrymslen även här, men ingen så fin som din gamla tomte. Vilken fin julklapp från din syster!
Kram!
Ja, den tomten är faktiskt en av de finaste julklapparna som jag fått … Tänk att en liten trätomte kan väcka så många känslor.
Ha nu en fin, lugn julvecka!
Kram!
Här flyttas också ett och annat. Sämst till ligger julgrisen som är gjord av halm. Ganska ofta hittar vi den bakom soffan…
Kram
Er julgris lever alltså nästan ett lika farligt liv som ”bocken i Gävle” … fast han inte hotas att bli ”lågornas rov” utan riskerar livet på annat sätt 🙂
De kan de små liven …
Ha en fin julvecka … och lugn!
Kram!
Hahaha, din StinaFina är alldeles underbar. Hon gillade inte tomtarna och tar helt enkelt tag i saken. Så himla underbart. 🙂
Hon vill ha matte och husse för sig själv … det är hela saken. En svartsjuk hund … är vad hon är … som ”tar tag i saken”. 🙂
Kram och ha det fint … och lugnt … denna vecka som kan bli så ruschig om man inte ”tar tag i saken” !
För mig kommer den här veckan innebära en massa rusch, då jag inte har tagit tag i saken (läs: handlat julklapparna, förutom en). Så kan det gå…
Kram, ha en riktigt härlig julvecka!
Take it easy … take it easy … 🙂
Massor av lugnande Kramar!
Vilken fin bild igen… Den väcker tankar, men är det verkligen från julen -46. Du 11 mån och så stor? Kanske, jag minns inte, men du har väl antecknat. Roligt att höra att tomten du fick av mig är guld värd. Det värmer mig. Kram
Jo, jag har kollat … det var 1946 …
Och den där tomten är jag väldigt väldigt glad över att jag fick. Jätteglad.
Kram!