… gjorde sin entré utan oss.
Utan Skatan och StinaFina.
Ja, de fanns ju där förstås … men StinaFina fanns där som ett darrande, hässjande vrak som krafsade med sina tassar i parkett, mattor och till och med i kaklet på toaletten och förgäves försökte gräva ner sig och gömma sig någonstans.
Det hade hon försökt med i timmar … för … som vanligt … hade folk som skulle fira in det nya året svårt att ”hålla tiden”. Det smällde redan på dagen … fast inte så farligt i år faktiskt … och så fort det blev mörkt blev det bara tätare och tätare mellan ”skotten” för att bli till det värsta crescendo timmen före och direkt efter midnatt.
I år firade Skatan och Mannen inte in det nya året med sina vänner i Stockholm som de gjort i ALLA år …. nästan så långt tillbaka Skatan kan minnas och hon tror faktiskt att det är första nyårsafton någonsin som hon varit sjuk …
Så Mannen och Skatan hade ätit hummer och druckit champagne tidigare på kvällen i ”splendid isolation” … eftersom Skatan hade dragit på sig det där … feber och ont i kroppen och allmänt hängig … och inte kunde vara med på nyårsfesten hos vännerna.
Många gånger under kvällens lopp försökte Mannen också få StinaFina på kvällspromenad för att göra ifrån sig.
Förgäves.
Så fort de kom utanför dörren så small det …
Så … Skatan och StinaFina … tillbringade båda tolvslaget och timmarna runt midnatt i det enda rummet i lägenheten utan fönster.
På toaletten.
Mannen kom in till dom med champagnen lagom för att skåla och det var där de önskade varandra ett Gott Nytt År.
Nu får vi bara tro att det blir ett fint 2011 … och inte ett skit-år som man kanske kan befara av inledningen på det …men …
Skatan är i alla fall full av förväntningar … och förhoppningar.
Läs även andra bloggares åsikter om Hundar, Skotträdsla, Fyrverkerier
Skatans tankar 
Gott Nytt År !
Det var ett jäkla smällande här i området, de började 23.50 och höll på till 01.30.inte van vara vaken så länge. Jag son hade reklam för fyrverkeri på bloggen.Men skrev sedan att det var Pappas ära.Han älskade hålla på med sånt vid speciella firande.Våran jycke,en boxer (hade flera) bekom honom inte ett dyft att det smällde och tjöt.Han älskade smälla ballonger.Boxade lite med den först tills det small.
Jag vet att till och med katter inte tycker om fyrverkeri, då de tjuter högt.
Hoppas StinaFina mår bättre idag.
Nu har Du ett år på att träna bort rädslan hihihi.
Kram Mi
Jag kan älska fyrverkerier jag också men … de behöver ju inte hålla på i timmar, t o m i dagar före och efter en nyårsafton …Det är inte bara skotträdda hundar som far illa utan mycket vilt som harar och rådjur också … och i den här djupa snön. 😦
StinaFina har inte alltid varit skotträdd. Det blev hon för några år sedan när någon ”lustigkurre” kastade en smällare i ”baken” på henne och förstörde henne för livet. Och vi har försökt med all träning man kan tänka sig. Förgäves.
Ha det fint …
Kram!
Bortsett från febbern så lät det som vår kväll. Räddningen vid tolvslaget var grisöron men annars var det väldigt jobbigt. Värst var nästan det enstaka smällandet som började redan på eftermiddagen…
Så nu är vi utmattade alla men tröttast är hundarna!
Kram
StinaFina är så blockerad att inte ens grisöron skulle kunna distrahera henne. Vi försöker allt. Men nu är det över för den här kvällen och hon ligger som dina trötta hundar, Herr Hund och Miss E, helt utslagen här bredvid mig.
Kram!
Ja du det var ju en plats att skåla in det nya året på. Finns ju en viss risk för att det blir ett skitår 😉 Jag måste säga att jag faktiskt skrattade till där…ursäktar så mycket men det lät så roligt.
Svärföräldrarnas hund var lika skotträdd så jag och Mannen har också tillbringat nyårsaftnar på toaletten uppe på vinden hos dem med hunden. Jag tycker det borde vara förbjudet för oss privatpersoner att överhuvudtaget få skjuta smällare. Staden ska stå för det stora fyrverkeriet vid 12-slaget…sen kan alla vara nöjda både djur och människor.
Krya på dig!
Det var faktiskt meningen att jag skulle vara lite lustig .. . 🙂 så alla ursäkter är överflödiga.
Håller med dig. Det skulle vara förbjudet för privatpersoner utom vid något speciellt högtidligt tillfälle att få smälla av fyrverkerier. Både många hundar och en hel del vilt far verkligen illa.
Kramar!
Nu har jag ju ingen hund men lider med alla hundstackare varenda nyår. Varför kan vi inte göra som i Kina, tända kulörta papperslyktor som får stiga mot himlen i hundratals eller tusentals? Vackert och tyst.
Klart året bara kan bli bättre när inledningen blev som den blev. Önskar ett fantastiskt år, Skatan, för dig och de dina. Kyss vovven från mig, va?
StinaFina är pussad på från dig och du får pussar i retur från både henne och mig. Visst vore papperslyktor som stilla stiger mot himlen minst lika vackert som sprakande fyrverkerier … eller om man nu ändå vill uppleva fyrverkeriskådespelet så vore det bättre att åtminstone försöka begränsa tiderna när man får skjuta upp dom.
Kramar!
Jag tycker det är förfärligt med djuren. Usch!
Idag finns ju inte Oscar vid vår sida längre, men minns så väl.
Men han blev ganska cool ju äldre han blev.
Vi bor ju på landet så där är någorlunda lugnt.
Numera finns det vildkatter här istället (två fullvuxna) och kattungen som inte är så liten längre, upplevde sin första nyår. I min ficka… senare i trädet. Tog några timmar innan den stackaren blev lugn igen.
Jag hoppas du får ett fantastiskt år 2011, kära fågel, och jag hoppas du kommer igång med dina målningar…. spännande.
Stor kram,
/Marie
Tack! Jag hoppas ditt år också blir ett fint härligt år! Och att jag skall komma igång och måla … det bara måste jag (som tur är … piskan behövs här skall du veta) för nu har jag en utställning inbokad och då måste jag ju ha något att visa. 🙂 Det skall bli kul.
Kram!
Jag hatar smällare! Riktigt hatar. Efter ett antal år med skotträdd hund och ett smällande som börjar så smått på annandagen och fortsätter till skolan börjar kan man inte annat.
Nuvarande vovve är inte ett dugg skotträdd men jag fortsätter att avsky smällare i alla fall.
Jag är faktiskt på god väg jag med … att hata smällarna … men visst skulle man kunna uppskatta fyrverkerier om de reglerades ordentligt. Bara fick skjutas av på speciella platser av kommunerna och/eller av människor som fick tillåtelse vid alldeles speciella tillfällen.
StinaFina var inte heller tidigare ett dugg skotträdd men blev det efter att en ”lustigkurre” slängt en precis bakom henne. Sen dess är det ”kört”.
Kram!
Vår ena katt är rädd för smällare, han lägger sig platt och så försvinner han rätt vad det är, inte så lätt att göra något åt honom. Den andra katten bryr sig inte ett dugg.
En granne vi hade i Enköping, hon gav sin yorkie tabletter inför nyårsafton så han sov sig igenom eländet.
Vi gav StinaFina tabletter som vi fått av veterinär men de var inte tillräckligt starka och vi vågade inte ge henne mer än vad som föreskrivits Nästa år måste vi vara ännu bättre förberedda.
Kram!
Ja dessa smällare och raketer. Det borde bli förbud mot dessa. Numera har nästan halva Sveriges befolkning ett husdjur i hund eller katt, så de borde veta bättre och vara mera måna om sina små djur. Salli är väl inte hyperrädd, men svansen hade hon mellan benen så visst fanns där rädsla, stackars liten. Kunde i alla fall kissa henne strax efter 24.00 och skotta garageuppfarten. Det hade snöat hela dagen, men 24.00 var det upphåll och jag passade på. Sen sov vi länge på årets första dag. Kram
Ja, det är verkligen skönt att det är över för den här gången. Fast en och annan smällare smäller idag också … och alltid när StinaFina kliver utanför dörren. Vi sov också länge … och det var skönt för oss allihop. Ha det bra, du och Salli.
Kram!