Här har Skatan klagat och suckat och kraxat om den långa mörka kalla vintern … och så kommer hon här och har maaage att kraxa fram att
– Våren ”suger” …
*suck*
Blir hon då aldrig nöjd, vår skata?
Fast jo, ibland … stundtals … styckevis och delt.
Igår fick Skatan ett paket … med en efterlängtad luffarslöjdsskata som hennes fina bloggvän i Fisksjön, Skogsnuvan, gjort.
Den görs inte rättvisa på bilden … förstås … men de vita stenarna som hon …skatan … har i magen glittrar och glimmar i vårsolljuset när hon flaxar iväg uppåt … uppåt … uppåt.
En riktigt yr vårskata … är vad hon är.
Hennes glädje ”smittar” …
Snart skall den här Skatan vakna ”på riktigt” (hon har varit ”uppe” sen fem), ta sig samman och ta med sig StinaFina ut i ”vårsolens glans” …
Kasten mellan svart och vitt är ”tvära” … så här års … för Skatan.
Läs även andra bloggares åsikter om våren, vårdepression, luffarslöjd
Våren är ju allra mest, inte loj som sommaren eller uppgiven som vintern. Den är breddfylld med energi, och hl av trötthet. Sol. Regn. Färger som dånar. Av på av på..
Och Gud vilken fin luffarskata!!! En sn hade glatt få hänga i mitt köksfönster
Visst ääär den fin … och hon kan hon, Skogsnuvan. Hon vet bara inte själv hur bra hon är.
Kram!