är rundad …
Gata upp och gata ner.
Hessenplatz
I parken alldeles utanför satt redan A-laget och i varje liten park vi passerade satt nya lag och lät ölburkar och flaskor vandra mellan sig. Och skrålade och skränade.
Hessenplatz
– Varför så högljutt så här i morgonstund, tänkte Skatan, klockan är ju inte åtta ännu.
De gick ner till Donau som flyter genom Linz och promenerade efter kajen. Och tittade på en helt ny stad … nya byggnader i glas och stål blandades med de gamla stenhusen … och gick förstås bort sig …
Men det gjorde ingenting för nu visste de att hade de bara de där två tornen på den gamla Domen i sikte så …
De kom fram till en jättelik byggnad i bara glas … tycktes det som … som visade sig vara Lentos Kunstmuseum (Museum of Modern Art Linz) med utställningar som Skatan inte får missa de här dagarna hon är här …
Men nu var de hungriga båda två …
– Skulle de vänta med frukost och äta därhemma när de var omgivna av fina ställen att sitta på?
– Ne-ej
De slog sig ner, Skatan för en kopp Melange, ett ägg och en Brötchen.
StinaFina fick vatten och maten serverad från en ”svart påse”.
Trots att ängeln tycks spy rakt ut … på oss stackars glupska människor? … lät vi oss väl smaka.
Och nu vilar vi ut i hemmets varma vrå …
Skatans tankar 
Mysigt verkar ni har haft på morgonrundan i alla fall.
Och de där A-lagarna har väl just vaknat efter några timmars sömn. Eller inte alls gått å lagt sig.
Kram
I morse hade de två stora läskiga hundar också som sprang omkring lösa i parken … StinaFina och jag gick i utkanten och var skiträdda. Det är kanske inte riktigt meningen att man får ”ockupera” parkerna helt och hållet så att ”vanligt” folk inte vågar sig in.
Kram
PS Fast vi HAR mysigt på våra rundor ändå. Det finns så mycket nytt att upptäcka i en storstad.
Kram igen