Det blev ett rent helvete

… och HELA denna helvetiska upplevelse hade en enda människa ställt till med: Christa.

Skatan hade inte i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig att det fanns sådana människor som Christa … men född och uppvuxen i samma mylla som Hitler (nu tog hon i Skatan … men kunde inte låta bli ) … och ”vit”  i Sydafrika med eget företag i Bed & Breakfast-branschen hade Christa egenskaper och värderingar och … tja … Skatan hade fullt sjå hela veckan att värja sig, säga ifrån, markera tydligt att Skatan verkligen inte var som HON, tyckte och tänkte som hon, att …

Samtidigt skulle de ”samsas” i samma hytt … och

Christa gjorde allt för att missförstå och  använde sina djävulusiska maktmedel hela tiden med ett leende på läpparna eller med rynkad oförstående panna när Skatan ”protesterade” . Hon bad till exempel  alltid  Skatan vänta … hon skulle bara hämta något … och sedan kom hon i sista minuten (och det var inte bara Skatan som fick vänta … hela gruppen som skulle på utflykt eller vårt middagssällskap eller … bara som ett exempel alltså). Hon begärde extra favörer, ockuperade guiderna … klagade på allt och inget, snäste … var otålig och nedvärderande när Skatan inte förstod  eller hörde etc etc …

Skatan försökte parera och finna sig så gott hon kunde. När hon försökte förklara och protestera låtsades Christa inte förstå vad hon sa. Och … Skatan ville inte bli öppet osams eftersom de delade hytt som Skatan i och för sig fick lämna tidigt om morgnarna eftersom hon ”rörde störande på sig” … de rastlösa benen alltså som ju bara var ”inbillning” och hysteri … !!! … enligt Christa.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Som tur var hade Skatan trevligt middagssällskap för övrigt: Ett par från Bayern, Johanna och Klaus, och ett par från Salzburg, Maria och Reinhard. Efter halva veckan ungefär kom Maria och Skatan lite avsides och hon frågade mig hur jag stod ut.

– Märks det, frågade Skatan då … och Maria skrattade och sa … joo o, du … vi har allt funderat på hur ni hör ihop egentligen. Men nu förstår jag.

Christa upptäckte förstår att Skatan gillade det här middagssällskapet och  att vi hade trevligt tillsammans och hon försökte med alla medel hålla oss isär … utom vid middagarna förstås. Som sista dagen till exempel .. så ville hon inte äta lunch på båtdäck med de andra  utan i restaurangen. Eftersom Skatan var mer än dödstrött och helt enkelt inte orkade argumentera gick hon med på det  … som ett lamm som blev förd till slakt … men sen när Christa vägrade vänta på anvisad samlingsplats när de skulle lämna båten  utan Skatan och hon  skulle vara för sig själva längst uppe på båtdäck i solen  dit Christa släpat upp deras  handbagage, Skatans också !!! … och Skatan upptäckt att hon packat ner sitt pass i resväskan som redan var ”på väg” brast det för henne. Hon tog sitt pick och pack och gick ner till de andra efter att ha passerat receptionen och fått veta att passet inte skulle behöva visas upp. EU … vi var ju i ett EU-land.

Efter ett tag kom också Christa lommande …

Skatan har faktiskt inte ord att beskriva hur det verkligen var men hon bröt i alla fall ihop alldeles … helt och hållet … när hon kom ”hem” igen. När spänningen släppt. Till råga på allt hade Brigitte bjudit några vänner över veckoslutet så efter att ha kommit hem klockan 12 på natten till Salzburg var det upp på morgonen och vara social, runda några sjöar, vandra och äta lunch på lokal, äta middag hemma på kvällen … men Skatan bröt upp tidigt och gick och la sig och gick knappast upp ur sängen igår utan låg där bara och grät … hade ont i hela kroppen … ja … var helt ”slagen till slint”.

Hur som helst. Nästa inlägg kanske blir ett bildspel över lite av vad Skatan ändå sett. (Man hade ändrat resrutten så något Pompeiji blev det inte 😦 ) Kameran var hemma men mobilen var med …

Sedan kommer Skatan lägga den här kryssningen bakom sig … och aldrig, aldrig träffa Christa mer … i hela sitt liv.

Skatan tycker också det är mer än underligt att Brigitte skickade på henne en sån vedervärdig person. Det måste hon bara ha vetat om trots att påstår att hon inte kände Christa  så väl hon heller.  Att det skulle bli så hemskt hade hon aldrig kunnat tro.

– Du är ju en stark person och jag trodde du skulle kunnat värja dig.

Att hela tiden behöva värja sig under en semestertripp är verkligen inte Skatans  egen uppfattning om att få en avkopplande trevlig semester …

Punkt och Slut.

23 Replies to “Det blev ett rent helvete”

  1. Usch,Eva,får en klump i magen,när jag läser ditt inlägg…….nej,den resan,kallar jag verkligen INTE semester!
    Styrke Kram
    från
    Ewan

    1. Hela jag var nästan som en ”klump” innan jag ”kom loss” och fick ”brisera”. Men nu har jag hämtt mig och kommer ALDRIG att göra om mitt misstag. ALDRIG I LIVET.

      Kram!

  2. Att det kunde bli så illa!

    Jag trodde verkligen att du skulle få en trevlig resa – men vilken mardröm det blev och kanske för det vi/du skrev om tidigare, man får inte var för snäll och beskedlig för då blir man överkörd!

    Hoppas att du återhämtar dig och i alla fall kan glädja dig åt det vackra ni fick se.

    Varma kramar!

    1. Jag trodde ocksü att det skulle bli bra … men hade faktiskt mina aningar ändü. Nu är det över och jag hade inte stütt ut en dag till.

      Och en del fick jag se och uppleva i alla fall … och solen sken och maten var god …

      Kram!

    1. Ja, jag kunde inte direkt sticka hem tidigare … Förresten hade det väl ocksü kostat en del om jag hade kunnat. Men büten kändes som ett fängelse till slut sü när hon gick i land stannade jag ombord och vice versa.

      Kram!

  3. Jag hade mina aningar och nu kanske du förstår hur jag hade det de tre veckor jag var i Kina tillsammans med en precis likadan människa.
    Det tär verkligen på krafterna och en enda person kan verkligen förstöra en annars trevlig resa.
    När man reser är det kanske det allra viktigaste att man har en reskamrat som man känner och tycker om.
    Skönt att du är hemma igen och som sagt. Jag har också brytit kontakten med min ”hitlerkvinna” så undvik din om hon också försöker ta kontakt.
    Man har den skyldigheten mot sig själv men lite elakt var det av din kompis i Österrike för hon måste ha vetat vilken apa den där kvinnan var

    1. Jag kommer att sky henne som pesten och jag är faktiskt ocksü ganska besviken pü Brigitte. Även om hon säger att hon inte märkt att Christa var sü elak och ”falsk”. Känner mig liksom lite utnyttjad. Men men … man lär sü länge man lever. Och när jag kom hem och drog ett kort frün min ”citatkortlek” tror du inte den där med Katten kom upp igen: att pü frügan om vilken väg jag skall välja det beror pü vart jag ska !!! Nu eller aldrig. Nu für jag inte göra fler misstag av det här slaget. Jag har lärt mig en läxa den ”tuffa” vägen.

      Kram!

  4. De flesta av oss har nog varit med om situationer där en enda person förstört en annars trevlig tillställning, usch o tvi! Du får helt enkelt plocka ut det göttaste ur kakan och glömma det tråkiga.

    1. Ja … det tjänar ju inget till att älta. Men nog har jag anklagat mig själv en hel del och allra mest varit arg att jag är sü dum och snabb i vändningarna att jag inte tänker efter före …

      Kram!

  5. Ja, vad ska man säga? Brigitte borde vetat att ni inte skulle passa ihop. Kan jag i alla fall tycka. Hur som helst tycker jag ärligt synd om dig att behöva tillbringa en vecka i sällskap med ett fruntimmer av denna sort. Värja sig på sin resa ska man verkligen inte behöva göra.

    Min första längre resa gjorde jag tillsammans med en väninna som jag kände väldigt väl. Trodde jag… Att ungås dygnet runt visade sig vara något helt annat!

    Men nu är du hemma igen och kan glömma både kärringen och kryssningen. Ja,ja, ursäkta ordvalet 😉

    1. Büde jag och Mannen tycker nog att hon varit inte sü lite fräck att tro att jag skulle tycka att det vore kul att resa med en südan häxa som Christa. Hon KAN helt enkel inte varit ovetande. Men allra mest lägger jag faktiskt skulden pü mig själv. Att jag alltid skall vara sü ”snabb i vändningarna”. Att husera med en människa som man inte känner i en liten hytt pü ett fartyg en hel vecka !!!

      Jag tänker glömma büde kärringen och häxan, och jag menar häxa i den värsta möjliga betydelsen. Trodde inte südana fanns pü denna jord. Vad hade hon själv för nöje att vara pü det sättet kan man undra.

      Vi skulle ju kunna ha haft riktigt trevligt … ?

      Kram!

      1. Redan när jag hörde delad hytt så anade jag oråd… Jag vägrar faktiskt dela hotellrum med mina arbetskamrater. Men nu är det över och du slipper häxan.

  6. Underbart att den där resan är över. Fy.
    Jag kan inte ens föreställa mig hur du har haft det denna veckan.
    Hon verkar vara till sättet som en jag var i kontakt med förut. Men henne stod jag ut med de lilla jag behövde beröras med henne.
    En hel vecka? Nej tack.
    STACKARS DIG.
    Men nu, nu är det bakom dig.
    KRAAAM

    1. Ja nu har jag den resan bakom mig, tack och lov. Att det finns människor som hon är verlkligen konstigt. Vad für de ut av det hela. INGEN kan ju gilla dom i längden … ingen vill bli hunsad och dominerad pü det sättet. Jag kommer aldrig i hela mitt liv att ha att göra med henne, träffa henne eller tala med henne. Nu är det över.

      Kram!

  7. Lovely Bird, du är en hjältinna… om ingen ”reagerade & käftade emot” skulle egoismen ha kvävt vårt släkte för länge sedan…

    Allt gott, damen! 🙂

  8. Men kära du vad jag mår illa när jag läser om resan. Så klart kroppen gör ont men det måste vara värst för själen. Man kan ju undra om det var eftertänksamhet hos det ursprungliga resesällskapet som gjorde att du fick ta över biljetten.
    Önskar att jag fick göra om den resan med dig och visa hur trevligt det kan vara Det här var du inte värd
    Massa kramar och kul att ha dig tillbaks

  9. Herregud, vilken resa!! Men hur kan man boka en resa med någon, eller skicka iväg en annan människa på semester tillsammans med någon som man måste ”värja sig” emot hela tiden. Sådant kan man väl få härda ut med på jobbet emellanåt men på semestern!!
    Skönt att du är hemma igen i alla fall.
    Kram på dig!

  10. Hej på dig lilla Skatan!
    Att din väninna Brigitte påstod sig inte känna den där damen särskilt bra låter lite underligt. Hon avbokade ju dessutom resan…hm. Det finns människor av alla de slag på vår jord och det är alltid lika trist när man möter dessa egotrippade individer. Verkar inte som damen i fråga mår riktigt bra!
    Skönt att du är hemma igen och något fint fick du i alla fall med dig fr. resan.
    Kram, Agneta

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s