Dagen och natten är lika långa detta dygn … eller korta om man så vill.
Nu börjar nedräkningen … tre månader kvar till jul och en enda dag kvar tills i morgon då Skatan och Mannen och StinaFina med välfylld bil tuffar hemåt igen …
Wow … eller Kraxelikraxelikraxkraxkrax … 🙂
Igår var vi i Leoben … Donawitz. Det var dit ovanför i bergen i en liten by, Schardorf, vid foten av Reiting som är lika högt som Kebnekaise (ungefär) , som vi flyttade 1992 och där Mannen skulle bli kvar så länge … och som han inte riktigt ”släppt” ännu …
Mannen skulle till sin ”husögonläkare” och besöka ”kontoret” och träffa gamla arbetskamrater … och vi hängde på.
Och passade på att bjuda Angelica på lunch. Angelica, som letat upp och infångat Skatan åt Skatan.
En lite tilltufsad Skata som inte gör sig så bra på bild.
Näbben pekar i alla fall längtansfullt mot norr … med målet i sikte 🙂
Det känns alltid lite i hjärteroten ändå att se och besöka trakter där man bott och levt, skrattat och gråtit, haft det bra i och längtat hem ifrån.
Alldeles snart skall Skatan gå sin näst sista Morgonrunda här i Bad Goisern med StinaFina och se hur många katter hon kan jaga upp, hur många nya bekantskaper vi kommer att träffa … och gamla.
Sedan skall Skatan åka en sista gång till Bad Ischl och köpa en hatt !!! … en jättefin filthatt som hon skall ha i höst och vinter … Att den är fin skall ni få se inom kort här på bloggen … 🙂
… och den senaste Hubert von Goisern som fått så bra recensioner här i Österrike och ligger fyra på nå´n lista …
… och fika på Zauner … och …
I morgon bär det hemåååt …
Läs även andra bloggares åsikter om Hubert von Goisern, Musik, Leoben, Donawitz, Bad Goisern
Välkommen hem
Tack! 🙂 …
Kram!
Låter härligt! Så fina bilder! Ha det så gott! (Skönt att du överlevde den hemska kryssningen)
Ja det var skönt …( men det var med nöd och näppe 🙂 ) … Kram!
Välkommen hem igen! Gillar förresten din nya layout. Stilfullt.
Tack … och … Tack 🙂
Kram!
Välkomna hem till Sverige igen! Hoppas att resan kommer att gå bra och som vanligt – Kör försiktigt!
Kramar
Tack … resan gick bra och nu är vi hemma … inte riktigt hemma men hos äldsta dottern i Skåne … och det är UNDERBART!
Kram!
När det blir för vemodigt så tänker du bara på kryssningen 😉
Nej skämt åsido, jag förstår precis hur du känner och menar. Men välkommen hem!
Hoppas resan blir behaglig.
Kram
Du … det kommer att dröja länge innan det blir vemodigt och innan nästa Österrike-resa för min del. Mannen får åka ensam om en månad igen. Det är underbart vackert där men men … just nu … har det bara blivit fööör mycket. Och att vara ”gäst” så länge hos någon tär också det på krafterna 🙂
Kram!
Är det den här känslan man kallar bitterljuv. Längtan både till och från. Har en ide om att vissa människotyper har alltid den längtan i sig. Man anpassar sig där man är men när man flyttar på sig anpassar man även sig där. jag tycker om att röra på mig men inte för långt. Då längtar jag efter en kort tid hem
Välkommen hem och jag tycker det är så givande att läsa din blogg så några krav att du ska läsa min o kommentera har jag inte.
Ta det nu lugnt och bo in dig
Kram
Jag är nog en ”nomad” eller var det i ett tidigare liv … eller en flyttfågel och inte en skata 🙂 …
Det är roligt att du gillar min blogg och jag tycker mycket om mina bloggvänner jag också.En ”vänskap” är ju att ”ge och ta” … och då känns det tråkigt att inte ”hinna med” att läsa sina bloggvänners bloggar, bloggare som jag ju en gång har ”fastnat för” och blivit vän med.
Det är därför jag ursäktar mig … för att ni skall veta det 🙂 … att jag gillar dig/er 🙂
Kram!
Såg himla fint ut där! Det är skönt att trampa runt i nostalgi emellanåt. I somras var vi upp till Skellefteå – jättekul, men jag skulle nog inte vilja flytta tillbaka…
🙂