Dom kom, de sågs, dom segrade

Halv tolv ringde de på dörren … StinaFina skällde som en galning förstås … och så var de där 🙂

Skatan hade hunnit göra lasagnen och tur var det för sedan gick dagen ”i ett enda fläng”.

Inte skulle hon haft tid att laga mat inte.

Dagen svischade förbi så att Skatan till och med hade svårt att fästa den på bild …  Det rörde sig … och det rörde sig knappast om stillbilder.

När de hade ätit och lekt lite tog sig gänget ner till bibblan där det skulle vara en Muminutställning enligt tidningen medan Skatan gick lunchrundan med hundarna. Bessie var ju med förstås och eftersom hon inte var på hemmaplan var det ju sååå intressanta dofter överallt så den rundan tog sin rundliga tid. 🙂

Muminutsällningen var trots annonsen inte på plats … men det finns ju så mycket annat kul att göra på bibblan …

Att titta på sagoväggen var bara det en upplevelse …

Sen var det kondis, då … Princess.

Det blev inget Princess … ungarna ville ner till hamnen, ville till bygget och se den stora lyftkranen och grävmaskinen så det blev lite justeringar i planeringen. Men som mormor Skatan sa …

–  Planer är till för att ändras.

Klockan fyra bar det så hemåt igen efter en för mormor Skatan och morfar Mannens intensivare dag än vanligt. Men bra mycket roligare 🙂

12 Replies to “Dom kom, de sågs, dom segrade”

    1. Jag somnade inte ovaggad … men av en annan anledning … se ovan 😦
      Men nu snart … ivkäll … nu kommer jag helt säkert somna ovaggad.

      Kram!

    1. Det är precis de tankarna jag har nuförtiden alltsomoftast. Hur orkade man? Men man glömmer fort … och tur är väl det.

      Då är det härligt nu att ”bara” vara far- eller morförälder och kunna ”välja” själv.

      Kram!

  1. Kryddan i livet. Inte konstigt att man säger så. Man får njuta av det goda och sedan lämna tillbaks dom. Jag har en förkärlek till bibblo med barnen. Det är viktigt att dom får lära känna den miljön. För hur som helst så är ju litteratur en av byggstenarna i deras liv. Blev lite vill ha när jag såg Barna Hedenhös. En lite bortglömd favorit som inte har det lätt i konkurens med Pippi
    Kram

    1. En mycket fin krydda … en mycket fin. 🙂

      Urax, som hunden hos Barna Hedenhös hette om du kommer ihåg, han tycker jag är lite lik StinaFIna … nej, MYCKET lik … åtminstone i sitt ”uttryck”.

      Kram!

  2. Jag tycker att du fick till en hel del med bilder 🙂
    Mysigt med biblioteket. Jag hoppas att Alexis kommer älska böcker lika mycket som jag.
    Kram

    1. Det kommer hon säkert att göra. Sonen läser inte mycket men de, Pa och han, går till biblioteket med Alice och hon ska ha godnattsaga också, hon älskar just nu Alfons Åberg, fast hon bara är två år och tre månader. Och så kan hon ju pussla och titta på andra barn som leker där. Bara man inte har för många ”pekpinnar” så tror jag att de kommer hitta till ”böckernas värld” både Alexis och Alice.

      Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s