En del slutar höra syrsornas sång på ålderns höst …
Skatan har slutat att höra pipet från febertermometern …
Det ena känns något mer … hmm … oromantiskt.
Om man säger så …
En del slutar höra syrsornas sång på ålderns höst …
Skatan har slutat att höra pipet från febertermometern …
Det ena känns något mer … hmm … oromantiskt.
Om man säger så …
Skatans tankar 
Syrsor och mer än så hör jag dygnet runt i hela huvudet och det kallas för tinnitus. Man kan alltså ha den varianten som inte ”bara” gäller oljud i öronen 😦 Det gnisslar och surrar som en borr i utan paus , särskilt på morgonen efter sömnen.,..den usla…och det får väl tillskrivas RSL i ”knoppen”..? URK!
Tempen tar jag sällan men när jag gör det så tittar jag på klockan för något pip har inte min för jag säger som du..det hörs inte ! Men vad är det som pågår? Inte kan det väl vara åren som börjar läggas på höjden…?
Kram, Agneta
Ha ha … jo det är nog det sorgliga i kråksången … äsch … i skatsången menar jag. Det är nog åren som har gjort sitt till. Fast tinnitus det har jag inte och det är jag glad för eftersom det säkerligen är lika vidrigt att ha som RLS …
Kram!
Det kan jag hålla med om! Dessutom bekräftar jag att tinnitus är gräsligt…
Hoppas temperaturen höll sig på lagom höjd, annars så krya på dig!
Kram
Åh … stackars dig … lider du av tinnitus? Jag har som sagt hört att det ska vara alldeles förskräckligt.
Jag är redan kry … are …
Kram!
Här finns det inga syrsor eller rättare sagt trodde jag att inte heller jag hörde syrsorna längre men när jag kom till Gotland ifjol sommar var det sjungade syrsor överallt faktiskt. Men du, egentligen är det ingenting att sörja inte febertermometerljudet heller. Huvudsaken att man hör fåglarna sång och varma ord från sina vänner
Ja det har du sannerligen rätt i … det är huvudsaken 🙂
Kram!