dit de var inbjudna att fira Evas sextio  födelsedagar  den 6 juli i Borlänge … var magnifik … överdådig … personlig … härlig.

Helt underbar.

Precis som huvudpersonen.

Den tog andan ur Skatan så hon ”glömde” fotografera med sin medtagna iPhone … en del kort togs förstås  men så oöverlagt och slarvigt .

Skatan hade fullt sjå att bara VARA där hon var IRL.

Och det var som det skulle vara förstås.

Vid ankomsten satt en söt pojke … Skatan tror det var en brorson … och tog emot med gästerna med att förära var och en ett personligt välkomstbrev. (Brevet har förstås  Skatan  glömt hemma i Nyköping och har inte heller  fotograferat det ännu …)

I brevet hälsade Skatan Eva personligen välkommen och påmindes om deras gemensamma vänskap, vad de gjort tillsammans … ja, det var en berättelse  till var och en hur ”allt började” …

Och så stod där namnet på en s k speeddate … som man kunde ty sig till under festen … eller åtminstone börja med att ty sig till. 🙂

Skatans speed-date blev Gunnar Grahnström, Evas 89-årige, pigge, underhållande svärfar som nu bor i Borlänge men i hela sitt tidigare liv bott i Jämtland … och som hade sååå mycket att berätta förstås … så Skatan höll sig till honom hela festen.

Evas hela tjocka släkt var där, Kjelle, hennes man och … sönerna, Anton och Viktor, förstås … och Evas mamma och … bröder och många många vänner.

De bjöds på en överdådig skaldjursbuffe   … men också rostbiff och potatissallad, pajer, ostar, bröd …

och framåt kvällen kom tårtor och kaffe med punch och …

och så annan dryckjom … både före … sån´t som pärlade i glasen …och till buffén och efter …

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det var en sannerligen en 60-årsfest att minnas … både för Eva förstås … men också för alla gästerna 🙂

7 kommentarer

    1. Ja det var verkligen en härlig fest där värdinnan hade ansträngt sig för att möta alla sina gäster på ett personligt plan (genom det där brevet bl a ) Och Gunnar var också en bekantskap som hade mycket att berätta från händelser ur sitt långa liv.

      Kram!

  1. Vilken fiffig grej det där med breven 🙂
    En sådan fest vill jag gå på någon gång i mitt liv.
    Och vad gör det att du inte dokumenterade allt till fullo, det var ju fest med pompa å ståt.
    Kram

    1. Ja de där välkomstbreven var verkligen en kul idé att kanske ta efter någon gång 🙂 … Är man fullt upptagen med att bara ha kul på en fest är det svårt att hänga med med kameran också … Det blir liksom som det blir.

      Kram!

    1. Ja det var en fest det ! … men någon närbild på ärtgrönabyxor-mannen har jag inte … tror jag … ha ha ha … du har ungdomssinnet kvar (som jag) märker jag.

      Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.