tittade Skatan in på ”bloggar jag följer” och då är det bara WP-bloggar … och känner sig helt akterseglad.
Och alla andra … de andra då … alla andra bloggar som hon följer…
Hur ska det gååå ?
Hur i all sin da´r ska hon hinna ikapp?
Hon kan ju inte sitta vid datorn numera mer än några minuter åt gången. Antingen är det de rastlösa benen som spökar … och det har de börjat göra redan tidigt på eftermiddagen … eller så är det Mannen som vill något och avbryter eller så … är det något annat … som splittrar tankarna.
Och så har hon kommit aaaav sig.
Så är det.
Hon har kommit aaav sig.
Vi får se när hon kommer påååå igen.
Den som lever får se …
Det är sommar och sol, passa på att njut!
Bloggvandringar kan man pyssla med när det blir kulet och mörkt igen. ;
Kram, Ingrid
Kära fågel
Ta det lugnt, det är sommar i sfären.
Man kan inte hinna med allt. Så är det.
Och varför måste man läsa allt?
Ta allt det som ligger dig närmast om hjärtat – resten fixar sig.
Varm kram – sköt om dig.
/Marie
Var sak har sin tid! Det man hinner hinner man och det andra får vara. Utan krav…
Kram
Asch, man får läsa när det är en ruggig stund och inte ork till annat. Ganska kul att se framför sig massor av bloggläsning när höstförkylningarna klipper till! Kram
Kan ju lugna dig med att det har ”kommit av sig” på min blogg också. Så där missar du ingenting, alltså. Vi kommer väl igång när vi kommer igång.
Jag skriver också mer sällan för nu är det sommar och livet kommer emellan och det är ju faktiskt viktigare. Snart nog blir det höst och vi kan sitta här och skriva av hjärtats lust. På tal om hjärtats lust. Det måste man ha annars blir det inte bra. Kram på dig och hoppas dina ben blir bättre
Det känns som en onödig sak att låta sej stressas av 😉 De finns ju kvar. Bokstäverna springer inte sin väg. Desto roligare de gånger när vi får läsa ikapp lite där vi trivs.
Vänner! Så sant som det är sagt här i era fina uppmuntrande kommentarer. Jag veeet ju det … men måste ändå ursäkta mig på något vis. Känns det som. Jag älskar er allesammans … det är ju inte klokt … ha ha …NU förstår jag att man kan bli kär i någon som man aldrig sett IRL … Kram på er!
En liknande känsla som jag har haft nu när det är sommar och så mycket annat som kommer emellan. Att jag liksom kommer efter i alla andras liv. Vissa är lika ”duktiga” som mig på att vara överallt men inte vid datorn. Då känns det lite bättre!
Kram
Så sant som det är sagt många gånger … det viktigaste ääär faktiskt det ”verkliga” livet … tids nog är man tillbaka och hinner ikapp … 🙂
Kram!