Skatan har alltid haft en speciell känsla för ekorrar.
-Varför?
Hon gillar dem helt enkelt och har nu en hel liten samling. Den finaste i samlingen är den här:
En riktig uppstoppad ekorre från Österrike: Korren Kurt
som hon gjorde sin blindkontur efter idag och färglade.
Ni ser … än håller Skatan ställningarna här och med sina dagliga blindkonturteckningar. 😉
#sketchaday3 That´s What She Sketched
Skatans tankar 
Jag gillar också ekorrar och har haft många här i mitt fågelbord men iår så har dom försvunnit helt. Vet inte om dom är rädda för katten och flyttat bort till Kinabror för där finns åtminstone en. Kanske har mården gjort en raid och ätit upp alla. Jag vet inte
Ja dina ekorrar var ju ett morgonsällskap där utanför köksfönstret. Vad tråkigt att de försvunnit. Hoppas de … eller några andra … kommer tillbaka till dig. För de var väl aldrig rädda för Oskar? Är den nya katten mer ”på jakt” än han?
Kram!
Mina föräldrar hade en hasselbuske utanför sitt hus och där sprang ett ekorrpar och hämtade hasselnötter och gömde, hämtade och gömde, som skottspolar.
Är helt fascinerad över hur du kan få dina blindkonturer så fina. Riktiga konstverk.
Visst är de ett härligt ”sällskap” de små korrarna. Tack för det … ja det är lång övning och ibland lyckas det inte alls. Det är sååå himla kul för man har ingen prestationsångest över sig när man tecknar så här. Tecknar jag på vanligt sätt vill jag att det ska bli ”precis” som jag tänkt mig. Nu blir det som det blir.
Kram!