… känns det som.
Så himla tomt.
Och jag tänker börja att blogga från och med idag.
Igen.
Och inte se tillbaka ett ögonblick.
På vad som gott förlorat.
Så himla heeeemskt.
… känns det som.
Så himla tomt.
Och jag tänker börja att blogga från och med idag.
Igen.
Och inte se tillbaka ett ögonblick.
På vad som gott förlorat.
Så himla heeeemskt.
Skatan har de senaste dagarna försökt sätta sig in i Ipred-lagen… fildelning… lagändring… demokrati… integritet…
Stora frågor…
…som många bloggare ger sig i kast med… Nina t ex…
Rent spontant tycker jag inte om stöld. Man skall köpa böckerna vare sig man gör det i en bokhandel … eller på nätet… och skivorna… vare sig köpet görs på nätet eller i skivbutiken…
Annars är man en tjuv… och författare och musiker går miste om sin ”lön”…
Men…
Hur det skall gå till…att ”få fast och jaga dessa fildelare” och vad som skall vara OK för en stat att göra… Deet är ju den springande punkten…
Jag läser massor om Ipred… bl a… detta…
”Politikerna hävdar att det hela kommer från ett EU-direktiv, ”sanktionsdirektivet” eller IPRED1. Det är en ren lögn rakt upp och ner. För det första, så kräver EU-direktivet bara att abonnentuppgifter får tas fram i samband med en rättegång, inte att privata intressen (=film- och musikindustrin t ex, Skatans parantes) ska kunna få ut dem bara för att de påstår något. För det andra har EG-domstolen uttryckligen slagit ner den delen av direktivet; den gäller inte längre”
Skatans slutkläm blir: Ändamålet får absolut inte helga medlet.. Ipred är inget för en demokrati… Stoppa Ipred!
Hälsade på ”min” författare (fast hon har en så´n integritetet så hon är naturligtvis inte någons…men i alla fall). Hon kan blanda… hon Bodil… skratt och allvar… nonsens som inte är nonsens utan djupsinnigheter i förklädnad… och nu fastnade jag för ett inlägg som ni helt enkelt måste bläddra er ner till…. Det heter Down in the hole…
Från Majsans Veckans Visdom
Såå… det är därför jag beter mig som jag beter mig…
… det här fick man för sina synder. Synden straffar direkt… och allt vad det heter. Skatan har träningsvärk i heeela kroppen, t o m magen (jag vandrade i mina masai-skor och då får magmusklerna arbeta)… och baksidan av låren… för att inte tala om foooten (vars fotled aldrig blivit riktigt bra efter brottet)… foten känns som en enda stor köttklump om nu så´na känns på nå´t särskilt sätt…
Och till på köpet har Mannen och StinaPinaFina snarkat ikapp hela natten… och Skatan har inte iddats byta sovplats….
Idag är det den sista dagen … imorgon bär det iväg hemåt. Först till Wittenberg (Luther-staden) där vi alltid bor på hemvägen i ett fantastiskt hotell som ibland har storkar på taket… när det är såna tider….
… via Yngsjö och gänget där … och så hemma igen. Gläder mig så åt adventspynt, glögg, pepparkakor, julfixande, paketinslagning…. och se´n julen i Skåne med heeela utökade kärnfamiljen…
Men… först skall här vandras… igen…. om solen lyser lika vackert och snällt som igår. Idag ställer vi kosan till Wolfgangsee som också är en fantastisk sjö att vandra utefter förstås. Wolfgang så här års är också en sömnig liten stad som gör sig färdig för Krapfen-
och Nicolaus-firande (5 och 8:e dec, tror jag) och så småningom, antar jag, julinvasion. Wolfgang är den mest turistiga staden här…. Sommartid rent odräääglig med alla affärer som säljer krimskrams…..