Efter Skatans starroperation skulle hon inte behöva annat än läsglasögon sas det. Men men … Efter bara några månader såg hon dimmigt på långt håll.

Och så var det ju detta med det  ständiga letande efter läsglasögonen som hon lagt än här än där och aldrig där de skulle vara när hon behövde dem.

Så hon gick till optikern och hörde sig för.

Jovisst, såg hon illa på långt håll också och så hade hon ju det där brytningsfelet. Optikern hade också lagt märke till att just en av ögonläkarna trodde att en starroperation skulle lösa ALLT med synen och uppmuntrade sina patienter att ”slänga glasögonen” . Han hade påpekat för sjukhuset flera gånger att så oftast inte var fallet.

Efter synundersökningen skulle det förstås väljas bågar ochSkatan visste precis vad hon ville ha … vad hon letade efter.

Men ni känner ju Skatan väl vid det här laget.

Eller hur?

De flesta tar god tid på sig, väljer ut några bågar som de lånar hem för att prova i godan ro för att riktigt känna att de väljer den ultimata, snyggaste, mest passande bågen.

Inte Skatan, inte.

Hon flaxar runt i butiken, provar ett par där, ett par där … ser framför sig vad hon är ute efter och så hittar hon den … bågen …den ultimata … den rätta …  en Tiger:

Den hääär … wow … i den kommer hon se så där intressant nördig ut som hon gillar när hon ser det hos andra. Den bågen tar hon.

Och så  bestämde hon sig på stört. Glasögonen gjordes i ordning, väntan blev lång men nu har hon burit dom i sisådär fjorton dagar.

Och visst var de snygga … men inte på henne. Hon ser ut som en nörd. Visst. Men en tråkig, beige variant. Inte ett dugg spännande.

Bara trist.

Som tur är hade hon bytesrätt på bågarna i tre månader och nu har hon bytt. Med liiite större eftertanke och med Mannen som slutligt smakråd. Hoppas bara hon hinner få dem innan hon skall resa till Österrike om två veckor …

Visst är de här fräcka.

Skatans nya Carrera-bågar … Wow …