Fast Skatan ”hatar”  förstås ingen och inget och i synnerhet ingen musik … men hon skall förstås försöka hitta något som hon inte direkt gillar. För sådan musik finns ju också förstås … sån som antingen är henne likgiltig … eller som hon tycker genuint illa om.

– Få se … hmm … det här var inte lätt …

Dansbandsmusik tycker hon ju inte om så dääär … fast den är ju faktiskt bra att dansa efter men då får man verkligen inte lyssna på texten eller …

Jo, Skatan väljer den töntigaste av töntiga sentimentala dansbandslåtar som hon kan komma på … att tycka illa om … att ”hata” … och då blev det den hääär …

Fast förstås … nog triggade musiken igång de sentimentala tillbakablickarna hos Skatan också … och då har den ju gjort sin verkan …

Mannen i sina bästa år … i Sjövärnskåren och i Flottan

… då vi redan var gifta … när han gjorde lumpen alltså …

De första ljuva åren … var det.

De första ljuva åren.

Läs även andra bloggares åsikter om Dansbandsmusik, Lasse Stefans, De sista ljuva åren