– Skatan skulle klä ut sig … tänkte hon … till helt oigenkännlighet, åka till festlokalen, gå in, gå ett varv utan att säga ett ord och absolut inte avslöja sig … gå ut och lämna lokalen …
Hon frågade Johanna om det fanns några utklädningskläder …
Johanna tände på idén och ville själv hänga på.
De gick ner i den mer än belamrade källaren för att leta reda på kläder. De hittade en helt perfekt utstyrsel … liemannen …
Bar man den riktigt syntes INGENTING av vems kropp som doldes därunder …
Men sen … eftersom de skulle bli två … fick det bli lite hemmaknåp … i ett vitt lakan klipptes ett enda minimalt hål att se ut genom. Att de valde ett enda var av säkerhet. Ser man någons ögon är det lätt att känna igen personen … Till lakanet en lång svart kjol som dolde benen helt.
Men så var det fötterna (… som också blev deras fall 😦 )
Skatan lånade ett par gummitofflor som användes i stallet … och Johanna ett par trädito …
De provade fram och tillbaka … och till slut bar Johanna den svarta dräkten med kåpan … och Skatan det vita lakandet… och stod färdiga att ge sig av då det knackade på dörren …
De trodde det var någon av ”de sina” som skojade och Johanna gick och öppnade, stack fram sitt svartklädda huvud , kollade och slängde igen dörren med en smäll …
– Shit, shit, shit … stönade hon och vek sig dubbel av undertryckt skratt.
Det var en främmande kille … en stackars gäst som åkt fel … hem till Ida istället för till festlokalen. När Skatan fått det hela klart för sig öppnade hon till slut dörren … i och för sig också klädd i sin utstyrsel men med ansiktet framme i alla fall … och frågade Björn Gustafsson … nej, det vaaar inte Björn Gustafsson men jo …
jo, han såg så ut … om han var på väg till Idas fest.
– Jo, stammade den förskräckte fram …
Han måste ha trott sig ha hamnat i något dårhus.
Skatan fick honom att lova att ABSOLUT inte säga något … ja, de HOTADE honom … och så fick han skjuts av Ludde ner till festen.
Så var det då äntligen tid för handling …
Väl nere vid festlokalen stod det några rökare och bolmade utanför …
De smög upp bilen jäms med en trädgård, släckte ner och väntade … Plötsligt lystes hela trädgården upp av strålkastare och en hund slängde sig stormskällande mot staketet. De tände billyktorna och smög runt hörnet och tillbaka …
Fritt fram!
När bilen var parkerad en bit ifrån smög de efter väggarna och fram till ytterdörren … öppnade och skreeed in. Sorlet tystnade ett ögonblick och sen kom man rusande …
– Vem äääär det … Ida vem ääär det …
Skatan skred vidare medan Johanna avvaktande stannat innanför dörren … Musiken var på högsta och Skatan började dansa en bejublad dans …
Men så började man slita och dra i lakanet för att avslöja henne … Skatan slogs för sitt liv. Lyckades behålla lakanet över huvudet och armarna men det lilla titthållet var ju ur synhåll … Hon lyckades i alla fall ta sig ut utan att ha sagt ett knyst … inte Johanna heller … och pustade skrattande ut.
Men hon hade hört några spridda gissningar i alla fall …
– Jag tror det var en korthårig .., var det någon som sa …
– Äsch det var säkert min mormor, hördes Idas röst säga …
Efteråt fick vi veta att hon känt igen oss på fötterna …
Skatans tankar 