Skatan hade aldrig hittat fram till huset i skogen om hon inte stött på Monkan. Vi körde sedan i karavan ditut.

Väl framme  hos Birgitta bjöds vi på en fantastisk lunch … två soppor, en lins- och en svampsoppa. Skatans absoluta favorit blev förstås svampsoppan.

Birgitta

Vi överlämnade en korg full med presenter … personligt valda av oss, min var den där koltrasten.

Och sedan drack vi kaffe och åt av en del … en hel del … av de goda bakverken som fanns i  korgen.

Vi väntade på ett medium som hade lika svårt att hitta dit som Skatan hade haft om hon inte haft ledsagare. Birgitta fick till slut åka och möta Ellinor som så småningom kom ”i form” där i köket.  Det här var Skatans andra upplevelse någonsin av ett medium och ännu en gång var det helt makalöst. Jag kan inte förstå hur det går till. Hur kunde hon veta? Hur kunde hon säga saker om mig och till mig som hon absolut inte kunde ha en aning om? Och de andra fick förstås också hälsningar och råd från andevärlden. En del mer, en del inte alls. Men alla var också införstådda med att det inte är i  mediumets makt att bestämma vem som ”ville och skulle komma till tals”.

Sedan var det tipspromenad med 12 stationer. På den tionde fick vi dricka bult … som tog ett tag att ”uppskatta” … men var inte så tokigt om man inte ”luktade” på den först.

Frågesporten gick ut på att hitta ett namn på en krydda med hjälp av frågorna. Det kunde röra sig om en fråga som t ex … ”Ett dialektalt uttryck för välkomnande” … och svaret var ”kummin” … Kumm in 🙂

Eller … ”Var  Don Juan ofta” … och svaret var Muskot … mus-kåt 🙂  (Ursäkta det grova språket)

Ni kan förstå att vi hade kul och flamsade och skrattade som man bara gör i det där kärringgänget.

Margith hörde inte av sig den här gången heller. Men hon var högst närvarande hela helgen och kvällen.

Skatan fick ett kort av Monkan som visar Margith och Skatan på en annan Kärringträff … den allra första i början av 2000-talet …

Vi åt  middag och lekte lekar och snackade om alla minnen vi hade och kvällen, natten, slutade med att Skatan fick ”sovhedersplats” inne i huset medan en del låg i ett uppslaget militärtält och en del i sina bilar.

Vi åt förstås fruktost länge och väl  … innan vi packade ihop oss och så småningom skildes åt.

Tills nästa gång.

Tryck gärna på x-et för att ta bort remsan längst ner.