Det ryktades om regn.

Det ryktades om åska och oväder.

I Skåne utfärdades klass 1-varning.

Men på Saltholmen sken solen från en blå himmel och flaggan vajade i en … i och för sig … byig vind.

Som vanligt.

Det var ju Midsommarafton och de brukar ha tur med vädret.

Det var  nästan  samma vänner som träffades på ön som förra midsommaraftonen   och  som träffats varje midsommar hur många år som helst tillbaka.

Men i år saknades några av vännerna.

De saknades  …

Detta bildspel kräver JavaScript.

Annars var det preciiis som vanligt:  livliga samtal, skratt, mycket skratt … och ännu mera skratt.

Den goda maten … varmrökt lax med örtsås och färskpotatis, sallad, jordgubbar och grädde …  smakade bättre än någonsin, nej, smakade lika bra som alltid … och vinet flödade …

Som varje år.

Och på midsommardagen hade åskan ännu inte dykt upp men vinden tilltagit och den decimerade skaran … de som inte begivit sig hemåt i sina båtar … samlades till frukost.

Men då hade Skatan och StinaFina redan varit  vakna i  flera timmar och njutit av morgonen …

Och vinden vände …

Som sommaren.

Nu blir det  mörkare igen och vi går alla mot höst.

Äsch, dit är det ju evigheter …

Sommaren har ju just satt fart …