Häromdagen såg Skatan på Babel, kulturprogrammet. Hon tror det var säsongsavslutningen. Hur som … intervjuade  Daniel Sjölin bland annat Kjell Espmark och pratade mycket om hans senaste bok, Minnena ljuger.

Det kom Skatan att tänka på när vi satt runt födelsedagsbordet, Skatan, Mannen och hans två systrar, och pratade barndoms- och ungdomsminnen.

Alla berättade, föll varandra i mun … och hade alldeles egna minnen många gånger.

– Åååh där är skålen som mor alltid hade pressgurka i.

– Nej rödbetor var det som serverades från den skålen.

– Jag kommer då ihåg pressgurkan …

– Kanske serverades både rödbetor och pressgurka, fast vid olika tidpunkter förstås, inflikade Skatan

Så kunde det försås ha varit.

Och så kommer man ihåg helt olika saker.

I det här fallet ljuger inte minnet direkt men framhäver något för en av syskonen medan det andra syskonet minns något helt annat …

Och så fortsatte en trevlig födelsedagslunch. Med tillbakablickar och kommer-du-ihåg-uttrop.

En sak var de rörarande ense om.

När syskonen åkte bil där i baksätet fick alltid lillasyster Stora E sitta i mitten för att skilja på  Mannen och Storasyster K som alltid retades och gnabbades. Och till och med slogs.

Ofta slutade det med att lillasyster hade två tunga huvuden lutade mot sina axlar. De hade somnat. Själv satt hon  där inklämd och  vågade  knappt röra sig för tänk om de vaknade …  och bråket skulle fortsätta där det slutade.

PS  Skatan  har inte läst Minnena ljuger men det skall bli … det skall bli …  någon gång framöver. Förstås. DS