Tredje gången gillt

bland herrarna i familjen.

Ur led är tiden.

Först ut var Mannen som halkade på en isfläck. Inte nog med att armen gick ur led … han fick en spricka i höftleden också.

Men så är han ju äldst i gården också.

Sedan kom Svärson II, som under ett gympass gympade så att armen drogs ur led …

Axeln hoppa ur led på 7:e chinsen imorse, inte skönt kan jag säga

… skrev han och meddelade i FaceBook

Och så nu då …

Skatan citerar Svärson I … från FaceBook  n a t u r l i g t v i s  , nyhetssajten framför andra 🙂  :

Idas häst sprang över mig imorse, jag fick smaka gata och besöka akuten. Armen satt på sniskan, lite ombultad i ansiktet, dizzi i hjärnan men annars är allt bra 🙂

Alla goda ting är tre, sägs det ju.

Nu hoppas Skatan att alla onda ting också stannar vid tre.

Det har varit mycket nu …

Ur led är tiden* … eller vad den nu är

Skatan har hunnit läsa nästa hela Svenska Dagbladet idag och fastnade för ännu en spännande artikel.

Under strecket: Med tiden kanske vi lär oss förstå tiden

Skatan skulle ljuga om hon sa att hon läst hela … men den gav henne i alla fall en tankeställare och en stunds tids-fördriv … genom att få henne att

tänka så hääär:

Kvantfysikerna har … verkar det som … kunnat visa att Tiden på subatomär nivå (vad nu deeet är … det struntar vi högaktiningsfullt i  just nu )  går både framåt och bakåt.

Och det var då jag kom på en väldigt bra, trösterik tanke …

Tiden behöver  alltså inte ha en och samma riktning … man föds, lever och dör.

I den ordningen.

Nej.

Det kan vara på det viset  men Tiden kan lika gärna gå bakåt så att man dör, lever och föds igen  … och lever och dör och föds och lever …

Eller kan det vara så att Skatan har  fått allt om bakfoten … va?

Bara en tanke alltså …

* ”Ur led är tiden”  sa  förresten Marcellus i skådespelet Hamlet, akt 1, scen 5,  av William Shakespeare