… att vara i Margiths ateljé… och där har jag legat och stirrat upp i taket… gått runt bland alla hennes bilder, penslar, prylar… och bara väntat att hon skulle kliva in genom dörren. Inget är förändrat….
Bara allt.
Och jag har gråtit… gråtit ögonen ur mig… och …lyssnat på Vivaldis Vinter ur De Fyra Årstiderna . Margith lyssnade ofta till Vivaldi när hon målade…
… men hon tyckte mest om Våren… och den kommer ju ….
alltid…. trots allt ….igen…
Skatans tankar 
Så fint du uttrycker det! ”Inget är förändrat… Bara allt.”
Kramar!
Znogge! Kram!
Det är skönt att gråta.
Ibland.
Lilla blå! Jaa… det kan vara jätteskönt… renande..
lilla blå! Det var ju jag förstås..kommentaren ovan men är inne på Sonens sida på hans dator…. och såååg inte… Kram!