… i den här nya bloggen som Skatan skaffat sig… kanske ni frågar er?
Jo… nu finns möjligheten att kommentera FÖRE…INNAN…inlägget… strax under rubriken… Lite svårt kanske att hitta men…
Visst är det kul med förändringar om än i det lilla. Den här förändringen … måste jag erkänna… var mindre bra. Det gäller att rolla upp efter att man läst det låååånga inlägget…
Skatans tankar 
Jag var helt övertygad om att jag hade kommt fel men så såg jag stjärten på gågeln 😉
Tittar in, säger god morgon och önskar en trevlig måndag!
Kram!
fågeln alltså!
Ja den lilla plutten att kommentera på var ju nästan osynlig. Men kära vän. Vilken vecka. Fattar inte hur du orkar hålla det tempo du har och flänga som ett tok åt alla håll hela tiden. Du har rätt i att det finns en liten rädsla inom en. När man är över 50 år kan vad som helst hända och man har ju så mycket ogjort. Lycka till med ögat. Kram
Haha, skrattade lite åt znogges kommentar för jag hann undra vem jag hamnat hos själv. Helt annorlunda ser det ju ut.
Verkar som skatan har mycket flygtid att räkna 🙂
Sköt om dig och lycka till med ögat.
Stor kram och välkommen hem förresten!!!
Vänner! Tror ni att man ger upp när man inte hittar den lilla lilla kommentartexten… och se´n att man får bläddra uppåt också… Vi får se..
Ögat gick bra att fixa. Först sa läkaren att hon inte kunde skjuta bort någon starr med lasern. Det ”tog inte”. En annan läkare konsulterades och då visade det sig att linsen som de håller upp ögat med var repigt och smutsigt och gammalt. När de bytte den kunde laserstrålen komma igenom och ta bort starren. Pust!
Det var ju tur att det bara var fel på linsen då..tänka sig.
Ögonen vill man ju gärna ha funktionsdugliga så länge det går!
Inte då, vill man kommentera så söker man till man finner, åtminstone gäller detta mig, envis som jag är 😉
IKA! Va bra… men kommentarstexten ääär bra liten och diskret där uppe… Hmmm… får se hur jag gör. Att byta eller ändra är som sagt lite av Skatans ”signum” flaxig som jag är. Kram!